Palestiniers liv hotas när Israel förstärker apartheid

By on 6 februari, 2023
Arkivbild

Israeliska myndigheter måste upphöra med apartheidsystemet som orsakar så mycket lidande och blodspillan, säger Amnesty International idag. Sedan organisationen för ett år sedan lanserade en stor kampanj mot apartheid har israeliska styrkor dödat nästan 220 palestinier, varav 35 personer dödades enbart i januari 2023. Utomrättsligt dödande bidrar till att upprätthålla Israels apartheidsystem och är ett brott mot mänskligheten, liksom andra allvarliga och pågående kränkningar och överträdelser såsom frihetsberövanden i form av administrativa förvar och tvångsförflyttningar.

Under de senaste dagarna har en serie dödliga attentat ytterligare visat på det akuta behovet av att utkräva ansvar. Den 26 januari utförde israeliska styrkor en räd mot flyktinglägret i Jenin som dödade 10 palestinier, inklusive en 61-årig kvinna. Den 27 januari dödades sju civila israeler när en beväpnad palestinier öppnade eld i Neve Ya’akiv, en israelisk bosättning i det ockuperade östra Jerusalem. Som svar på attacken har israeliska myndigheter trappat upp de kollektiva bestraffningarna mot palestinier genom omfattande och godtyckliga gripanden och genom att hota med rivningar av bostäder.

– De förödande händelserna den senaste veckan har än en gång belyst apartheidsystemets dödliga konsekvenser. Det internationella samfundets misslyckande med att hålla israeliska myndigheter ansvariga för apartheid och andra brott har gett Israel fritt spelrum att dagligen segregera, kontrollera och förtrycka palestinierna , och därmed bidra till att upprätthålla det dödliga våldet. Apartheid är ett brott mot mänskligheten och det är skrämmande att se hur förövarna bakom brotten år efter år undkommer rättvisan, säger Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.

– Genom riktade smutskastningskampanjer har Israel länge försökt att tysta dem som konstaterat apartheid samtidigt som det internationella samfundet har låtit sig skrämmas av denna taktik. Till dess att apartheid avvecklats finns det inget hopp om skydd av civila liv och inget hopp om rättvisa för sörjande familjer i Palestina och Israel, säger Agnès Callamard.

Dagliga bevis på apartheid

Den 1 februari 2022 publicerade Amnesty en rapport som beskriver hur Israel upprätthåller ett institutionellt system som förtrycker och kontrollerar det palestinska folket varhelst de kan kontrollera deras rättigheter: i Israel, i de ockuperade palestinska områdena och mot palestinska flyktingar genom att förvägra dem rätten att återvända. Rapporten visade hur israeliska lagar, politik och praktik utformas med det övergripande syftet att upprätthålla en judisk demografisk majoritet samt maximera kontrollen över mark och resurser för att gynna judiska israeler på bekostnad av palestinier.

2022 blev ett av de dödligaste åren för palestinier på Västbanken sedan åtminstone 2005. 153 palestinier inklusive dussintals barn dödades av israeliska styrkor. Amnestys utredningar visade att 33 palestinier inklusive 17 civila dödades av israeliska styrkor under offensiven mot Gaza i augusti 2022, medan minst sju civila palestinier dödades av raketer som avfyrades av palestinska väpnade grupper.

För sjätte året i följd ökade också antalet incidenter där israeliska bosättare utövade våld mot palestinier. Attackerna inkluderar fysiskt våld och skadegörelse av egendom och olivodlingar. Det finns utförlig dokumentation av hur israeliska myndigheter överser med och underlättar detta våld, även genom att arrestera palestinier som angrips, ge väpnat beskydd åt bosättare eller helt stå och se på när palestinier misshandlas och deras egendom förstörs. Detta har lett till ytterligare våld, vilket de senaste dagarnas fall av bosättarvåld visar.

Efter skjutningen i Neve Ya’akov verkar det som att israeliska myndigheter uppmuntrar till ytterligare våld genom att tillkännage planer på att utfärda vapenlicenser “för att ge tusentals fler invånare möjlighet att bära vapen”. Premiärminister Benjamin Netanyahu, som redan har lovat en massiv utökning av de olagliga bosättningarna i de ockuperade palestinska områdena, har även sagt att regeringen planerade att “förstärka bosättningarna”.

Enligt internationell rätt är alla israeliska bosättningar i de ockuperade palestinska territorierna olagliga och Israels långtgående politik för att flytta in civilbefolkning i de ockuperade områdena är ett krigsbrott.

En ökad utbredning av bosättningar kommer att riskera att utsätta än fler palestinier för tvångsförflyttning vilket i sig är ett brott mot mänskligheten. Ett exempel är en dom i högsta domstolen i maj 2022 som gav grönt ljus för att tvångsförflytta fler än 1 150 palestinier från Masafer Yatta på Västbanken. Under det senaste året har israeliska myndigheter också skalat upp planerna på att riva den icke erkända byn Ras Jrabah i Negev/Naqab-regionen och fördriva de 500 palestinska beduiner som bor där. I januari 2023 revs beduinbyn Al-Araqib för 212:e gången. Amnestys apartheidrapport visade hur tvångsförflyttningar i Negev/Naqab och på andra platser i de ockuperade palestinska områdena utförs för att uppnå Israels demografiska mål.

Ett allt större erkännande

Under tiden som dessa kränkningar pågår ställer sig allt fler internationella röster bakom kritiken mot att israeliska myndigheter utövar apartheid. Palestinier har under lång tid krävt att Israels styre ska räknas som apartheid, och palestinska organisationer som Al-Haq, the Palestinian Center for Human Rights och Al Mezan har gått i täten för att påverka FN i frågan.

Trycket ökade 2022 när två av FN:s särskilda rapportörer kom till slutsatsen att israeliska myndigheter begår apartheid. Antalet stater i FN:s råd för mänskliga rättigheter som hänvisar till Israels apartheid fördubblades från nio stater 2021 till 18 stater 2022. Sydafrika och Namibia finns bland de stater som har uttryckt att Israels behandling av palestinier utgör apartheid. Flera internationella och israeliska människorättsorganisationer har också krävt ett slut på apartheid, inklusive Human Rights Watch, B’Tselem och Yesh Din.

Israeliska myndigheter har gjort sitt yttersta för att tysta ner och misskreditera uppgifter om apartheid. Konsekvenserna har varit särskilt allvarliga för palestinska människorättsförsvarare. I augusti 2022 gjorde israeliska myndigheter en razzia mot kontoren för sju ledande palestinska civilsamhällesorganisationer, efter att ha stämplat dem som “terrororganisationer” och förbjudit dem. Salah Hammouri, fältforskare vid Addameer som är en palestinsk organisation för fängslade personers rättigheter, fråntogs i december sitt uppehållstillstånd i Jerusalem och deporterades till Frankrike efter att ha tillbringat nio månader i administrativt förvar.

Internationell rätt åsidosätts

I maj 2023 kommer Israels hantering av mänskliga rättigheter att granskas genom en Universal Periodic Review (UPR) vid FN:s råd för mänskliga rättigheter. Amnesty International har skrivit till de israeliska myndigheterna och uppmanat dem att medverka, men de har ännu inte underställt sig granskningsprocessen. Israel har ignorerat de flesta rekommendationer som antagits av FN:s råd för mänskliga rättigheter under den föregående UPR-cykeln 2018. Exempelvis – trots upprepade uppmaningar om att upphöra med administrativa förvar – håller Israel just nu över 860 palestinier frihetsberövade utan åtal eller rättegång, vilket är det högsta antalet på 15 år.

– De israeliska myndigheternas långvariga åsidosättande av såväl sina skyldigheter enligt internationell rätt som av det internationella samfundets rekommendationer leder till fortsatt ödesdigra konsekvenser, säger Agnès Callamard.

– Ingen stat ska systematiskt kunna trotsa internationell lag, inklusive bindande resolutioner från FN:s säkerhetsråd, utan att straffas för detta. Vi uppmanar stater att avsluta alla former av stöd till Israels kränkningar och ställa de israeliska myndigheterna till svars för sina handlingar, säger Agnès Callamard.

Israel
Örebronyheter

Källa: Amnesty International

You must be logged in to post a comment Login