​”Målet för Stripa gruvmiljö – en hållbar och utvecklande verksamhet”

Av på 17 september, 2020

Sedan Bergslagspraliner lagts ned har Stripa gruvmiljö i Guldsmedshyttan förlorat ännu en verksamhet och det återstår bara en hyresgäst – Stripabryggeriet. ”Vi arbetar för att hitta en hållbar och utvecklande verksamhet i Stripa”, förklarar Irja Gustafsson (S) – kommunstyrelsens ordförande i Lindesbergs kommun som genom sitt fastighetsbolag äger den byggnadsminnes-skyddade gruvmiljö.

”Tillsammans med de kommunala bolagen FALAB (Fastigheter i Linde AB) och BELAB (Besök Linde AB), kommunens kulturenhet, Länsstyrelsen, näringslivet och föreningar ska vi diskutera hur och vad – innan den processen är klar kan jag inte uttala mig om vad som exakt kommer att ske”, fortsätter Irja Gustafsson.

Irja Gustafsson är ordförande i bolagsstyrelsen för Linde Stadshus AB – moderbolaget som styr, samordnar och tar fram strategiska planer för dotterbolagen FALAB (som äger fastigheten Stripa gruvmiljö) och BELAB (som tidigare var ansvariga för verksamheten i Stripa gruvmiljö).

Lindesbergs kommun äger Stripa gruvmiljö sedan 2007 – först med det kommunala bolaget Stripa Kultur och utveckling AB (SKUAB) som huvudman för anläggningen, därefter har andra kommunala bolag varit ansvariga. Sedan Besök Linde AB lämnade ansvaret för verksamheten 2019 tog Fastigheter i Linde AB över rollen som hyresvärd vid Stripa gruvmiljö.

Byggnadsminne som skyddas av kulturmiljölagen

Stripa gruvmiljö är sedan 2006 skyddad som byggnadsminne. Det innebär att gruvhålen, gråbergsvarpen och övriga lämningar efter den äldre gruvbrytningen utgör en fornlämning och skyddas av kulturmiljölagen (1988:950). Det är enligt denna lag förbjudet att ändra eller skada en fornlämning – men också en skyldighet att underhålla och vårda byggnadsminnet.

Stripa gruva är en unikt välbevarad gruvmiljö som vittnar om Bergslagens betydelse för det svenska välfärdssamhällets uppbyggnad under 1900-talet. De byggnader som finns bevarade är i huvudsak från gruvans glansperiod – tiden från 1930 till nedläggningen 1977. Denna period sammanfaller med det som även kallats den högindustriella perioden i svensk samhällshistoria, en period som är underrepresenterad bland skyddade byggnader.

Unika möjligheter för kulturella och kreativa verksamheter

Området kring byggnadsminnet omfattar 70 hektar och erbjuder både stora och unika miljöer och lokaler för kulturella och kreativa verksamheter. Här har funnits fyra verksamheter varav tre – Karlssons Kulturverkstad, Bergslagspraliner och Föreningen Stripasmederna – lämnat området. Kvar som hyresgäst på området är Stripabryggeriet. Här har också arrangerats återkommande musikfestivaler och andra kulturevenemang.

När Stripa blev byggnadsminne 2006 startades projektet Bergslagssatsningen Kultur och Turism med visionen att i Bergslagens unika industrihistoriska kulturarv skapa tillväxt genom utveckling av besöksnäringen. Då var gruvmiljön endast ett otillgängligt byggnadsminne innanför ett högt staket. År 2010 kunde besökarna välkomnas med en reception och en informationsutställning om gruvans historia. I samma veva uppdaterades skyltar och nya trycksaker togs fram och hyresgäster flyttade in på området.

Med denna utveckling blev Stripa Gruvmiljö ett flaggskepp på hur man tillgängliggör en industrihistorisk miljö med hjälp av utvecklande och aktiva affärsnätverk som arbetar mot ett gemensamt mål, enligt Bergslagssatsningen.

Under åren 2014-2016 hade Riksantikvarieämbetet regeringens uppdrag att utveckla, samla och sprida goda exempel på strategisk samhällsutveckling och tillväxt. Temat var ”Kulturmiljö som framgångsmotor – att vistas, verka och växa i” – och ett av exemplen som presenteras var Stripa gruvmiljö.

Ekonomi | Länet
Örebronyheter

Källa: LindeKultur

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in