Home   >   Senaste nyheter   >   Gruvor i Norrbottens län beviljas snabbspår trots starka protester

Gruvor i Norrbottens län beviljas snabbspår trots starka protester

By on 1 april, 2025
Foto på en gruva i Kiruna.

Foto: Erik Nylander

Två nya gruvprojekt i Sápmi tilldelades förra veckan strategisk status enligt EU:s nya lagstiftning om strategiska och kritiska råvaror (CRMA). Amnesty International uttrycker stark oro över beslutet, som hotar samers mänskliga rättigheter och riskerar att förvärra den redan pressade situationen för det samiska folket.

Ett av projekten är Per Geijer-gruvan i Kiruna kommun som utvecklas av LKAB. Medlemmar i Gabna sameby har vittnat om att renskötseln står inför kollaps om gruvan blir verklighet. Det andra är Talga AB:s grafitgruva Nunasvaara utanför Vittangi, som påverkar Saarivuoma, Talma och Gabna samebyar. Både berörda samer och Kiruna kommun har motsatt sig grafitgruvan, som allvarligt skulle påverka renskötseln för minst tre samebyar. Kommunen har dessutom uttryckt att projektet ”inte medför någon vinning för kommunen och dess invånare”.  

— Det är djupt oroande att dessa gruvprojekt ges strategisk status av EU. Att bolag som vill öppna gruvor i Sápmi nu får en gräddfil är ett hot mot hela den samiska kulturens överlevnad, säger Anna Johansson, generalsekreterare för Amnesty Sverige.  

Amnesty välkomnar att Rönnbäcksgruvan nekats strategisk status, enligt Amnestys gemensamma rapport med Samerådet skulle denna gruva innebära en direkt kränkning av urfolksrätten. 2020 fastslog FN dessutom att den svenska staten, genom att bevilja gruvtillstånd för samma gruva, gjort sig skyldig till rasdiskriminering. En gruva som kränker mänskliga rättigheter kan aldrig ses som grön eller hållbar.  

CRMA syftar till att påskynda brytning av mineraler och metaller som anses centrala för energiomställningen. En gruva som ges strategisk status får ett snabbspår där alla tillståndsprocesser måste vara klara inom 27 månader, samt möjlighet till finansieringsstöd. Att ett projekt ges strategisk status innebär dock inte att det måste genomföras, nya gruvor utmålas ofta som helt nödvändiga för att minska fossilberoendet. Samtidigt återvinns oerhört lite av de metaller som redan producerats, Sverige skulle kunna öka återvinningen och få en mer cirkulär ekonomi.  

— Amnesty Sverige vill se en snabb omställning bort från fossila bränslen, och som sker med respekt för mänskliga rättigheter. Det samiska folkets traditionella kunskaper och perspektiv måste ses som en nyckel i detta arbete, säger Anna Johansson.  

Urfolk har särskilda rättigheter vid exploateringsärenden på traditionella marker, vilket fastslagits i internationella fördrag som ILO:s konvention 169 och FN:s urfolksdeklaration (UNDRIP). Amnesty Sverige menar att tillräcklig lagstiftning som skyddar samers rättigheter vid markexploatering saknas, och kräver att regeringen garanterar att det samiska folketsrättigheter respekteras i alla beslut som rör deras traditionella marker.   

— Att strategisk status beviljats gruvprojekt som berörda samer så tydligt gjort motstånd mot öppnar dörren för oöverblickbara konsekvenser – inte bara i de områden som direkt berörs av dessa beslut, utan över hela Sápmi, säger Anna Johansson.   

Så länge bristerna i svensk lagstiftning inte åtgärdas på ett sätt så att vi lever upp till internationella åtaganden kan ingen storskalig markexploatering inledas om berörda samiska rättighetsbärare inte gett sitt samtycke. EU-kommissionens beslut om strategisk status för gruvor i Sápmi gör det ännu mer akut, nu krävs omedelbara åtgärder för att säkerställa att svensk lag lever upp till internationell rätt.  

Sverige
Örebronyheter

Källa: Amnesty International Sverige

You must be logged in to post a comment Login