Industrilandskap Bergslagen letar mineraler till utställning i Örebro

Av på 5 maj, 2021
Foto: Lars Nilsson

Föreningen Industrilandskap i Bergslagen – en förening för bevarande av industriminnen i Bergslagen – letar mineraler vid Ingelsgruvorna i Vasselhyttan till sommarens utställning ”Boom i Bergslagen” på Örebro slott. Samtidigt röjer föreningen sly för att göra Kronohyttan i Guldsmedshyttan mer tillgänglig för besökare.

I sommar (12 juni) invigs utställningen ”Boom i bergslagen” på Örebro slott. Utställningen är en del av ett större tema – Hyttbyggartid – som Örebro läns museum kommer att arbeta med under flera år framöver. Utställningen handlar om gruvor och hyttor, bergsmän och makt under medeltiden – bland annat om de industriminnen som bevaras av föreningen Industrilandskap i Bergslagen.

På lördag (8 maj) kommer medlemmar i föreningen att leta mineralbitar i Ingelsgruvorna i Vasselhyttan. ”Vi ska försöka hitta tio fina exemplar av fem olika mineraler som är tänkta att användas av Örebro läns museum i deras utställning Boom i Bergslagen på Örebro slott”, skriver föreningens ordförande Johnny Ohlsson.

Ingelsgruvorna låg i norra delen av Ingelshytte by och omfattade egentligen flera gruvor – Berggruvan, Kärrgruvan, Mossgruvan, Karlandsgruvan, Algruvan, Storgruvan och Ingelsgruvan. Gruvorna har aldrig varit i drift samtidigt och har också haft olika ägare. Namnet Ingelsgruvan tros komma från IngoIf som först hittade malm och drev bergsbruk i Ingelshyttan som är antecknat av en bergmästare 1644. 

Ingelsgruvans lave, byggd 1917 av byggmästare Halvarsson. Bildkälla: Lindesbergs kulturhistoriska arkiv, Tillväxtförvaltningens kulturenhet.

Kronohyttan i Guldsmedshyttan – Sveriges första hytta för gjutning av järnkanoner

Medlemmar i föreningen Industrilandskap i Bergslagen fortsätter att röja sly vid Kronohyttan (bilden)  för att göra industriminnet mer tillgängligt för besökare. Kronohyttan var en masugn i Guldsmedshyttan där Gustav Vasa gjöt kanoner och kanonkulor på 1500-talet.

Föreningen och Örebro läns museum utförde 2018 tillsammans en arkeologisk förundersökning av Kronohyttan som gav en värdefull dokumentation och ökat kunskapen om Sveriges första hytta för gjutning av järnkanoner och lod.

Flygfotografering och laserskanningen har gett en detaljerad översiktsbild av hyttområdet och underlag för kartor eller en rekonstruktion i 3D-format. Georadarundersökningen och metallsökningen gav en tydlig indikation på kanongjutning genom upptäckten av en trattformad fördjupning vid masugnens utslagsbröst. Metallsökningen registrerade över hundra metallföremål på området och en större koncentration utanför masugnen. Dessutom avslöjade georadar och markinventeringar gropar på hyttbacken som troligen är rostningsgropar och förvaringsgropar för malmen. Likaså del av en ramp som ledde upp till masugnens pipa. Det uppmärksammades en kulle bredvid den kända masugnen som kan tyda på en tidigare masugn samt flera stora slagglager söder om masugnen. Undersökningarna kunde påvisa flera okända lämningar på området.

Sammanställning och tolkning har utförts av arkeolog Martin Edlund, medlemmar i föreningen och några av de medverkande experterna. Mycket material finns nu för fortsatt tolkning och för nya undersökningar eller för forskning inom exempelvis teknikhistoria.

Detalj från resterna av Kronohyttans masugnskant.

Kanonkula gjuten vid Kronohyttan och funnen vid Råsvalslund.

Kultur | Länet
Örebronyheter

Källa: LindeKultur

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in