- Kommunkonst med känsla av natur visas på Lindesbergs stadsbibliotek
- Hans Sigge tar över ansvaret för kulturdonationen i Guldsmedshyttan
- Invigning av nya danshuset på Kävesta folkhögskola
- The Riven är först ut i samarbete med Konstnärsnämnden
- Trots facklig blockad sök vård om du behöver
- Beslut om primärvården i norr är klart
- Traditioner med nya inslag i årets Valborgsfirande i Kumla
- Hemstickat i Wadköping återvänder för andra året i rad
- Första specialisterna bidrar till sjukvård i hela landet
- Naturbruksprogrammet i Örebro bjuder in till fest
”Jag såg ingenting” av Leia
Jag såg ingenting
Jag tänkte inte alls
Så mycket på det
Förra gången
Bilden svepte förbi
Det gråa
Det svarta
Det suddiga
Som rörde sig långsamt
Så väldigt långsamt
Det hördes inte
Det fanns inga ljud
Om jag nu inte
Såg någonting
Hur kunde det då
Vara där
Och röra sig
Så långsamt
Det fanns inte
Jag fanns
Jag kunde inte sova
Jag svettades
Jag frös
Vaderna krampade
En bild
Grå och svart
Jag var ensam
Hade inget att säga
Till någon
Det gråa
Det svarta
Stilla bilder
Rörliga figurer
Allting stannade av
De hade stått stilla
Andats lugnt
Så tyst
Så jag inte kunde
Höra dem
Jag ser dem inte
De finns
Jag hör dem inte
De finns
Bilden var borta
Hur kunde den vara det
Drog isär gardinerna
Den kom inte
Följde inte efter
Bilden….
Inte gardinens rörelse
Inte min
Jag blundar
Jag stelnar till
Ser revolvern
Jag känner lukten
Det kalla stålet
Doften av järn
Jag ser handen
Som snurrar på trumman
Känner kylan
Mot tinningen
Iskall stirrar jag
Rakt fram på väggen
En djup andning
Ett vrål
Tryck av
Skjut då
En djup suck
Ett klickande ljud
Leia, Kultur | Dikten
Örebronyheter
You must be logged in to post a comment Login