Så utvecklas skolan i Örebro

Av på 2 augusti, 2022
Arkivbild

Fler elever som lämnar årskurs nio i Sverige är behöriga till gymnasiet och fler gymnasieelever tar studenten inom tre år, men skillnaderna är stora mellan kommunerna.

Så här har skolan utvecklats i Örebro.

Newsworthy granskar tillsammans med Dagens Samhälle utvecklingen i alla kommuner under mandatperioden i ljuset av data.

I den här publiceringen tittar vi närmare på tre centrala nyckeltal som ger en bild av hur skolan utvecklats i kommunen.

Grundskolan: Lärarbehörigheten har minskat i Örebro

Under det senaste läsåret hade 69 procent av grundskollärarna i Örebro lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det är en lägre andel än 2018, då 71 procent var behöriga i minst ett ämne.

I riket som helhet har det inte skett någon dramatisk förändring när det gäller lärarbehörighet under mandatperioden. Den har legat på en tämligen stabil nivå.

Örebro har lägre andel behöriga lärare än riket som helhet. Högst andel behöriga i Örebro län finns i Kumla kommun, där 77 procent var behöriga i minst ett ämne. Se siffror för alla kommuner i Örebro län i slutet av den här artikeln. För hela riket låg snittet under förra läsåret på 71 procent.

I riket är lärartätheten generellt lägre i landsbygdskommuner.

Högstadiet: Fler behöriga till gymnasiet

Förra läsåret gick 82 procent av eleverna i årskurs nio i Örebro ut med behörighet till yrkesprogram på gymnasiet. Det är fler än 2018, då motsvarande siffra var 81 procent.

I riket som helhet har kan man se en positiv utveckling de senaste åren, efter flera års sjunkande resultat. Från en bottennotering på 82,5 procent år 2017 var det förra året 86,5 procent av eleverna som gick ut med behörighet. Örebro ligger under rikssnittet.

Samtidigt finns det skillnader mellan olika delar av landet. Bland bland de kommuner där andelen behöriga till gymnasiet minskade är landsbygdskommuner överrepresenterade.

– På landsbygden kan studietraditionerna vara svagare, på vissa orter finns rentav ett studieförakt, säger skolforskaren Christian Lundahl vid Örebro universitet.

Har skolor i dessa kommuner hamnat lite grann under radarn när fokus legat på skolor i utsatta områden?

– Jo, det kan nog vara så. Problemen på landsbygden måste uppmärksammas mer.

Monica Sonde, utbildningsdirektör på SKR, lyfter ytterligare en aspekt på landsbygdens problem.

– Man kan ha långt till närmaste gymnasium med lockande yrkesprogram och med nära koppling till det lokala näringslivets behov. När vi ska förstå varför elever inte når behörighet, kan vi inte bara studera grundskolan, vi måste också titta på tillgången till bra gymnasieskolor som motiverar dem att klara skolan, säger hon.

Gymnasiet: Andelen som klarar sig oförändrad
Det är ungefär lika många, 70 procent av eleverna, som klarade gymnasiet på tre år nu som i slutet av förra mandatperioden. Örebro ligger högre än rikssnittet. Högst genomströmning i Örebro län har Lekebergs kommun, där 79 procent klarade utbildningen på tre år.

I över hälften av alla kommuner ökade andelen som klarade gymnasiet på tre år under mandatperioden. Att öka genomströmningen var ett av syftena med gymnasiereformen GY 2011.

Ljusglimtar – och orosmoln

I riket som helhet har flera nyckeltal rört sig åt rätt håll under mandatperioden som gått. Det finns förstås en rad lokala förklaringar, men utbildningsdirektören på SKR Monica Sonde sammanfattar det så här:

– Att vi har blivit bättre på att fokusera på det allra viktigaste: undervisningens kvalitet. Och att alla i hela kedjan drar åt samma håll: stat, kommun, rektor och lärare.

Hon har varit förskollärare, specialpedagog, verksamhetschef inom grundskolan och utbildningsdirektör i Södertälje – så det är med lång erfarenhet hon konstaterar:

– Visst kan och ska skolor och kommuner lära av varandra, men förutsättningarna ser också väldigt olika ut. Vi måste inse att det inte finns rätt eller fel. Vi vet vilka framgångsfaktorer som krävs, men hur de ska utformas konkret behöver se olika ut.

Men beror Skolsveriges framgångar enbart på att skolorna sköter sig bättre? Skolforskaren Christian Lundahl vid Örebro universitet är inte helt övertygad:

– Nationella prov har en betygsdämpande effekt. Frånvaron av dem under pandemin gjorde det lättare för lärare att sätta höga betyg. Framtida forskning får visa vilken effekt detta kan ha haft.

En annan effekt av pandemin är han mer övertygad om: att den ytterligare har förvärrat likvärdigheten.

– För vissa elever var den digitala undervisningen något positivt, de kunde arbeta i lugn och ro hemma. Men för elever vars familjer bor trångt eller saknar studietradition blev det betydligt svårare.

…………….

Lärarbehörighet i grundskolan: Kommun för kommun i Örebro län
Kommun Andel behöriga lärare* I slutet på förra mandatperioden
(2018)
Förändring
(procentenheter)
Kumla 77,4 %
Nora 76,2 %
Lekeberg 73,7 %
Karlskoga 72,8 %
Degerfors 70,3 %
Örebro 69,3 %
Askersund 68,7 %
Ljusnarsberg 68,7 %
Lindesberg 66,3 %
Hallsberg 63,1 %
Laxå 59,4 %
Hällefors 53,2 %
*) Avser senast år med tillgänglig data. För de flesta kommunerna är det 2021.
Gymnasiebehörighet efter högstadiet: Kommun för kommun i Örebro län
Kommun Andel elever som är behöriga till yrkesprogram* I slutet på förra mandatperioden
(2018)
Förändring
(procentenheter)
Kumla 90,3 %
Lekeberg 89,3 %
Nora 86,5 %
Askersund 84,7 %
Karlskoga 83,9 %
Örebro 81,8 %
Lindesberg 79,9 %
Laxå 79,6 %
Ljusnarsberg 79,6 %
Degerfors 76,0 %
Hallsberg 75,4 %
Hällefors 73,1 %
*) Avser senast år med tillgänglig data. För de flesta kommunerna är det 2021.
Klarar gymnasiet på tre år: Kommun för kommun i Örebro län
Kommun Gymnasieelever med examen inom tre år* I slutet på förra mandatperioden
(2018)
Förändring
(procentenheter)
Lekeberg 79,3 %
Nora 76,3 %
Askersund 74,5 %
Hällefors 73,1 %
Kumla 72,2 %
Örebro 70,1 %
Karlskoga 66,7 %
Lindesberg 65,9 %
Degerfors 65,7 %
Laxå 58,7 %
Hallsberg 58,6 %
Ljusnarsberg 40,9 %
*) Avser senast år med tillgänglig data. För de flesta kommunerna är det 2021.

Örebro
Örebronyheter

Källa Newsworthy

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in