Home   >   Örebro   >   AI i plastikkirurgin – från brännskadebedömning till patientinformation och nya idéer

AI i plastikkirurgin – från brännskadebedömning till patientinformation och nya idéer

By on 21 mars, 2026
Forskaren Sebastian Holm.

Artificiell intelligens börjar få en allt större roll inom medicinsk forskning och kliniskt beslutsstöd. Inom plastikkirurgin undersöker Örebroforskaren Sebastian Holm hur både bildanalys och generativ AI kan användas i flera delar av vården, från diagnostik och behandlingsbedömning till patientinformation och forskningsplanering.

Sebastian Holm, specialistläkare i plastikkirurgi inom Verksamhetsområde huvud, hals och plastikkirurgi, har varit med och skrivit tre publicerade artiklar om AI. Tillsammans visar studierna hur tekniken kan fungera som ett stöd, för både verksamheter och patienter men också vilka begränsningar som fortfarande finns.

Hur kan AI hjälpa till vid bedömning av brännskador?

– Bedömning av brännskador bygger i dag främst på klinisk erfarenhet och visuell inspektion. Det gör att två erfarna kliniker ibland kan göra olika bedömningar av samma skada. I forskningen analyserades hur AI kan tränas att tolka fotografier av brännskador. Genom att använda stora bilddatabaser kan datorprogram lära sig känna igen mönster som visar hur stor en brännskada är, hur djup den är och om den sannolikt behöver opereras eller behandlas med hudtransplantation.

I den översikt som forskargruppen sammanställde ingick 24 studier från olika delar av världen. Många rapporterar en träffsäkerhet på omkring 90 procent när AI används för att uppskatta brännskadans storlek eller djup.

— Det visar att tekniken har stor potential, särskilt i situationer där tillgången till brännskadespecialister är begränsad, till exempel på mindre sjukhus eller vid första bedömning i ambulans eller på akutmottagning. Samtidigt pekar forskningen på viktiga begränsningar. Många studier bygger på små och lokala bildsamlingar där samma bilder används både för träning och testning av AI-systemen. Få studier har också testat tekniken i verklig klinisk vardag eller på patienter med olika hudtyper. Slutsatsen är att AI kan bli ett värdefullt stöd vid brännskadebedömning men att tekniken ännu inte är redo att ersätta kliniskt omdöme.

Kan generativ AI hjälpa patienter inför avancerad bröstrekonstruktion?

— I en annan studie undersökte vi hur generativ AI kan användas för att ta fram patientinformation inför avancerad bröstrekonstruktion med så kallad DIEP-teknik. Då använder man patientens egen vävnad från magen för att skapa ett nytt bröst. Inför operationen har patienter ofta många frågor om ingreppet, risker och återhämtning. Vi lät tre generativa AI-modeller svara på frågor som patienter ofta ställer inför operationen. Svaren granskades sedan av erfarna plastikkirurger i en blindad jämförelse.

Resultatet visade att modellerna hade olika styrkor. Vissa gav mer medicinskt korrekta svar, medan andra använde ett enklare och mer lättbegripligt språk.

— Den modell som skrev mest lättläst var inte den som var mest medicinskt korrekt. Det visar att det finns en viktig balans mellan begriplighet och precision. Det framkom också att experterna ofta var överens om vad som var medicinskt korrekt information, men mer oense om vilket svar som var pedagogiskt bäst. Det understryker hur subjektiv patientkommunikation kan vara. Studien visar att generativ AI kan vara ett effektivt verktyg för att ta fram strukturerade utkast till patientinformation. Men innehållet behöver alltid granskas av kliniker. Generativ AI bör ses som ett stöd för vårdpersonal, inte som en självständig rådgivare till patienter.

Denna studie är ett samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhusets och The University of Texas Health Science Center at San Antonio.

Kan AI också hjälpa forskare att hitta nya forskningsidéer?

— I ett tredje projekt undersöktes om generativ AI, bland annat ChatGPT och Gemini, kan bidra redan i början av forskningsprocessen genom att föreslå nya forskningsfrågor. Två AI-modeller fick ta fram förslag på systematiska litteraturöversikter inom huvud- och halsrekonstruktion, mikrokirurgi och postoperativa komplikationer. Sedan gjorde vi omfattande litteratursökningar för att se om frågorna redan hade studerats.

Resultatet var att en majoritet av idéerna faktiskt visade sig vara nya och dessutom bedömdes som kliniskt relevanta av erfarna kirurger. AI visade sig vara särskilt bra på att identifiera breda kunskapsluckor, områden där det finns många enskilda studier men ingen samlad analys. Samtidigt hade AI svårt att formulera helt färdiga forskningsfrågor med tydlig metodik.

— AI kan ge inspiration och hjälpa forskare att orientera sig i ett stort forskningsfält. Men att formulera skarpa och genomförbara forskningsfrågor är fortfarande ett arbete som kräver mänsklig expertis.

Hälsa | Örebro
Örebronyheter

Källa: Region Örebro län

You must be logged in to post a comment Login