- Hans Sigge tar över ansvaret för kulturdonationen i Guldsmedshyttan
- Invigning av nya danshuset på Kävesta folkhögskola
- The Riven är först ut i samarbete med Konstnärsnämnden
- Trots facklig blockad sök vård om du behöver
- Beslut om primärvården i norr är klart
- Traditioner med nya inslag i årets Valborgsfirande i Kumla
- Hemstickat i Wadköping återvänder för andra året i rad
- Första specialisterna bidrar till sjukvård i hela landet
- Naturbruksprogrammet i Örebro bjuder in till fest
- Besparingsåtgärder ger effekt
Ingen fördel ge barn handprotes när de är riktigt små visar avhandling
Varje år föds omkring 50 barn som saknar någon del av fingrarna, handen, armen, tårna, fötterna eller benen. Lis Sjöberg har i sin doktorsavhandling undersökt hur vården tar hand om dessa barn.
– Jag visar på föräldrarnas roll i besluten och hur familjens roll kan stärkas, säger Lis Sjöberg, lärare i arbetsterapi vid Örebro universitet.
Behandlingen av små barn med dysmeli, ”en medfödd avvikelse i form av en extremitetsreduktion”, handlar ofta om kirurgiska ingrepp och proteser eller andra hjälpmedel. Syftet är att ge barnen så goda förutsättningar som möjligt.
– Min kartläggning av vuxna med dysmeli visar att majoriteten har en livssituation som väl motsvarar den svenska befolkningen som helhet, säger Lis Sjöberg.
– Det finns inte någon fördel med att introducera den myoelektriska protesen i mycket tidig ålder, säger Lis Sjöberg.
Lis Sjöberg har studerat barn som fått en så kallad myoelektrisk handprotes, en protes som styrs av elektroder som känner av muskelsignaler.
– Jag har följt upp barnen när de blivit större och kommit fram till att det inte finns någon fördel med att introducera den myoelektriska protesen i mycket tidig ålder, utan att det är bättre att vänta till barnen blivit minst 2,5 år gamla, säger Lis Sjöberg.
Den kunskapen kan nu ligga till grund för riktlinjer inom vården vid behandling med myoelektrisk handprotes till små barn. Hon har också intervjuat unga med dysmeli om deras uppfattningar om behandlingen de fick under barndomen.
– De uppger att behandlingen de fått har skapat goda förutsättningar för att göra egna val under uppväxten. Dessutom har de tidiga insatserna medfört att de träffat andra barn i samma situation, en kontakt som bidragit till känslan av tillhörighet, säger Lis Sjöberg.
Hon ser att denna nya kunskap om barn med dysmeli ökar förståelsen för föräldrarnas roll i beslut om behandling, och på så sätt stärker samverkan mellan familjen och vårdpersonalen.
– Föräldrarna vittnar om den känslomässiga anspänningen i att fatta beslut för ett litet barn, och önskan om stöd i processen. Men beslutet för sitt barn vill de flesta fatta själva, säger Lis Sjöberg.
Hälsa | Örebro Örebro Universitet
Örebronyheter
Källa Örebro Universitet
Related Posts
Latest News
-
Arbetet mot den organiserade brottsligheten stärks
Den organiserade brottsligheten är systemhotande och måste strypas. Regeringen har...
- Posted april 26, 2024
- 0
-
Allt fler störs av buller och dålig inomhusmiljö
Miljöfaktorer både inomhus och utomhus kan påverka människors hälsa. En...
- Posted april 26, 2024
- 0
-
Lustgasfylla är en dålig idé inför valborg
Giftinformationscentralen ser ingen minskning av samtal, kopplat till den skadliga...
- Posted april 26, 2024
- 0
-
Hans Sigge tar över ansvaret för kulturdonationen i Guldsmedshyttan
Hans Sigge har av Länsstyrelsen i Dalarna utsetts till ny...
- Posted april 26, 2024
- 0
-
Medborgarforskning avslöjar effekter av ett förändrat klimat
Vintern har, som vanligt, varit nyckfull, med flera snöperioder och...
- Posted april 26, 2024
- 0
-
SJ släpper sommarens biljetter
Nu finns biljetter fram till 1 september tillgängliga att köpa hos...
- Posted april 26, 2024
- 0
-
Unga vill äta mer hållbart
När Sveriges unga får uppge vad de tror blir nästa...
- Posted april 26, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login