Jenny Linds storhet byggde på röstskada

Av på 30 september, 2013

Åtskilligt har skrivits om den ”svenska näktergalen” Jenny Lind, men kan det i själva verket ha varit en skada på stämbanden som gjorde henne till den firade världsstjärna hon var? Ja, det menar Ingela Tägil, som i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet undersökt röstens betydelse för Jenny Linds identitet.

Tägil menar att röstskadan var starkt bidragande till att Lind uppfattades som särskilt kvinnlig vilket gjorde henne till internationell operastjärna, en av de första och största på sin tid.

Jenny Lind slog igenom 1838, en tid när medieutbudet var fullständigt annorlunda än nu. Tidningar hade börjat få betydelse och det är också genom att studera recensioner, som Ingela Tägil kunnat klarlägga hur samtiden såg på den svenska ”Näktergalen”.

– Hon var en pionjär när det gällde att skapa en image som bidrog till att göra henne till världsstjärna. Hon lyckades skapa en mediebild av sig som en kvinnlighetssymbol i en tid då aktriser snarast betraktades som prostituerade än som dygdemönster.

Social karriär
En del av den här bilden var Jenny Linds röst, som sågs som påtagligt kvinnlig. Hon framställde dessutom sina rollfigurer som blygsamma och jungfruliga, allt för att leva upp till tidens kvinnoideal. Detta var mycket medvetet och ett led i att fjärma sig från sitt enkla ursprung och göra social karriär i en tid då kvinnors möjlighet till det i huvudsak var genom att ”gifta sig fin”.

Recensionerna beskriver också hur Jenny Lind sjöng. Hon var en hög sopran, det högsta tonläget, hade en välutvecklad teknik, men rösten var svag. För hennes kritiker var den svaga rösten en brist. Medan hennes beundrare kallade den ”beslöjad” talade kritikerna om den som ”hes”.

Skadade stämband
– Under sin uppväxt drabbades Jenny Lind av röstproblem, som sannolikt utvecklades till ärr på stämbanden. Det orsakade läckage som i vissa röstregister uppfattas som en slöja gav rösten en luftig och skör klang även i andra tonlägen, ett uttryck som kanske skulle ha gått förlorat utan läckan.

Jenny Lind hade en god teknik, kunde sjunga svagt även i höga tonlägen, vilket är svårt, och hennes läckande stämband gav alltså rösten ytterligare en dimension. Kan man då tänka sig att hennes röst går att återskapa, så att vi kan få höra hur hon lät?

– Ja, man kan antagligen rekonstruera den och sedan med datorteknik manipulera den så att vi kan få en uppfattning av hur hon lät, säger Ingela Tägil.

Avhandlingen omfattar åren mellan Jenny Linds genombrott som operasångare i Stockholm 1838 och den följande operakarriären fram till 1849. Det internationella genombrottet kom i Berlin 1844 och hon slutade sjunga opera bara fyra och ett halvt år senare.

Orkade inte
– Jag tror att det också hade samband med hennes röstskada, hon orkade helt enkelt inte sjunga hela operaföreställningar i flera timmar. I stället gjorde hon konsertframträdanden med mycket stora framgångar, inte minst i USA. Hon är fortfarande betydligt mera känd i både Tyskland och USA än i Sverige.

Trots att det skrivits åtskilliga biografier om Jenny Lind finns det få vetenskapliga texter och Jenny Lind – Röstens betydelse för hennes mediala identitet är den första doktorsavhandlingen. Ingela Tägil menar att denna första svenska världsstjärna var ett resultat av det medvetna arbetet med att framställa henne som den oskuldsfulla näktergalen, en identitet som byggde på hennes speciella röst och förstärktes genom rollval och även genom specialskrivna roller.

Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in