- Besparingsåtgärder ger effekt
- Sju till frihetsberövade för grovt sabotage
- FlixBus lanserar flygtransfer mellan Örebro och Arlanda
- Här får poesin bidra till samhällsförändring
- Höghus får ersätta kulturhistoriskt värdefulla byggnader i Lindesberg
- Fredrik Åkermo släpper ”Drinking your blues away”
- Degerfors fortsatt obesegrade i Superettan 2024
- Fira Valborg vid Örebro slott
- Forskning som bidrar till kunskap om återhämtning efter operation
- Örebro Teater på ny länsturné med Skrönor i Länet
Många nymodigheter räddade firandet
Foto: SLU
Pandemin var en kris för julfirandet 2020 – skulle det gå att fira alls? Villrådigheten ledde till ett sållande bland traditionerna och man frågade sig vilka maträtter som egentligen bar på julens kärna. Framtida traditioner såg kanske också dagens ljus, som utejulen med släkten, den digitala julens gemenskap, färdiga julmatskassar och take-away-jul utan skam. Om detta berättar Richard Tellström i en ny rapport från SLU.
Julens traditionella gemenskap år 2020 blev för de flesta svenskar mycket annorlunda. De smittskyddsrestriktioner som Covid-19-pandemin förde med sig gjorde att i stort sett allt socialt umgänge mellan äldre och yngre generationer, i släkter och familjer, fick ställas in. Den svenska matkulturens viktigaste traditionsmåltid, julmåltiden, fick utföras på ett helt nytt sätt. Aldrig tidigare har väl de olika julmaträtternas förmåga att bära traditionsvärden prövats så mycket som under julen 2020.
För att dokumentera hur en pandemipåverkad julgemenskap kunde se ut utlyste måltidshistorikern Richard Tellström och SLU Future Food ett allmänt upprop i media där svenskarna inbjöds att berätta hur de firade julen 2020, med särskilt fokus på julmåltiden.
I en rapport som just har publicerats presenterar och diskuterar författaren de insamlade svaren och beskriver hur jultraditioner, livsmedelskonsumtion och svenskarnas julfirande förändrades till följd av pandemin. Källmaterialet består av e-post från den allmänhet som känt sig manad att berätta om sitt julfirande. Resultatet ska inte ses som allmängiltigt eller representativt för Sveriges befolkning i stort, men det ger intressanta nedslag i firandet bland människor runtom i landet och Richard Tellström sätter dessa nedslag i ett större jul- och måltidshistoriskt sammanhang.
Tellströms slutsats är att svenskarnas corona-jul 2020 innebar vissa drastiska materiella förändringar, men att julens ”immaterialitet” – såsom familjens och släktens härstamning, betydelsen av att utföra gemensamma traditioner och leva som delaktiga i en historisk kontinuitet – förblev opåverkad. I rapporten lyfter han fram fem större materiella förändringar som han kunde se:
- Utejulens födelse (utomhus i trädgårdar, parker och balkonger)
- Den digitala julens gemenskap (julfirande via videolänk)
- Färdig take-away-jul (köp av restaurang- och butikscatering)
- E-handdelsjulen (köp av färdiga julmatkassar, delikatesslådor, mat från REKO-ringar)
- Sökandet efter julmåltidens kärna (ursprung, färre varianter, nya format, nya tolkningar och nya julmatsansvariga personer)
Vad blir då kvar i framtiden av Corona-julfirandet 2020? Några julberättare trodde att de kan komma att fortsätta att köpa färdiga lådor med juldelikatesser eller julmatskassar även kommande jular. En del resonerar om ett mer återhållet julaftonsbord i framtiden, och att julrätterna i stället sprids ut över en längre tid. Inte allt på samma dag utan en särskild dag för Janssons frestelse, en för lutfisken, och en dag när den finska kålrotslådan serveras som en varmrätt.
– Den ansvarige för julbordet, vanligen en matriark, utmanades av Corona-julen, men tyckte ibland att det var riktigt skönt med en enkel jul. Samtidigt har nya personer fått axla manteln att göra julbord och gillat det, så nya traditionsbärare har stigit fram, säger Richard Tellström.
Sverige
Örebronyheter
You must be logged in to post a comment Login