Home   >   Senaste nyheter   >   Mer elproduktion från biokraft är möjlig

Mer elproduktion från biokraft är möjlig

By on 7 november, 2023

Det finns 266 biokraftvärmeverk för produktion av el och värme med förnybar bioenergi 2023. Det är en ökning med 23 anläggningar jämfört med 2022.

De nya anläggningarna är små biokraftvärmeverk på lantbruk som drivs med biogas, eller små orc-turbiner kopplade till mindre biovärmecentraler. Inga stora nya biokraftvärmeanläggningar har tagits i drift det senaste året. Det visar tidningen Bioenergis nya årliga undersökning.

På Bioenergitidningens nya karta finns 130 kraftvärmeanläggningar. Utöver det finns cirka 40 industrianläggningar som genererar el med biobränslen. Det finns dessutom nästan 100 mindre anläggningar som producerar biokraftvärme med biogas som bränsle. Ett 40-tal nya investeringar planeras, de flesta i små enheter. Just nu byggs bara två större kraftverk, en stor anläggning byggs av Göteborg Energi och en av Jämtkraft i Östersund.

Biokraft står för 10 procent av elanvändningen

– Energikällan till biokraft är främst regionala, förnybara och hållbara biobränslen som ger en trygg energiförsörjning på många platser i landet. Elproduktion från biokraft var 2022 drygt 13 TWh, cirka 10 procent av den el som användes i Sverige 2022, säger Anders Haaker, chefredaktör för Bioenergi.

Biokraft i dagens kraftverk skulle kunna öka till 17 TWh om bättre förutsättningar fanns. Preliminära slutsatser från Energimyndighetens Fjärr- och kraftvärmestrategi visar att det är ekonomiskt optimalt att öka kapaciteten för kraftvärme med ytterligare cirka 1000 MW under 10-15 år.

Sätt pris för nyttan med kraftvärme

Viljan att investera i nya större anläggningar är dock låg. Energimyndigheten konstaterar att elproduktion med hög tillgänglighet, reservkraft och lokalisering till nytta för elsystemet är nyttor med kraftvärmen som endast delvis är prissatta. Uteblivna nyinvesteringar i fjärr- och kraftvärme skulle innebära en utfasning och att systemnytta motsvarande 10 000 MW i eleffektbalans skulle förloras till en systemkostnad på mellan 150-180 miljarder kronor fram till 2050.

– Därför är det viktigt att ta reda på mer om hur stor nyttan med kraftvärmen är och ta fram ett bättre system för prissättning av nyttan, säger Anders Haaker.

Energimyndigheten slutredovisar sitt arbete med fjärr- och kraftvärmestrategin den 15 december i år.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Svebio

You must be logged in to post a comment Login