Minskat bostadsbyggande i Örebro

Av på 27 juli, 2022
Arkivbild

Minskat bostadsbyggande i Örebro – trots befolkningstillväxt. Bostadsbyggandet i Sverige har ökat de under mandatperioden, men inte i Örebro kommun. Detta trots att befolkningen växt.

Newsworthy granskar tillsammans med Dagens Samhälle utvecklingen i alla kommuner under mandatperioden i ljuset av data. I den här publiceringen tittar vi närmare på bostadsbyggandet.

Byggnadstakten i Örebro har minskat. Under den här mandatperioden har det i snitt byggts 49 procent färre nya bostäder per år än under föregående mandatperiod. Samtidigt har antalet invånare i kommunen på fem år ökat med sju procent.

I landet som helhet har det byggts mer än under föregående mandatperiod. På riksnivå handlar det om 12 procent fler nya bostäder per år om vi tar befolkningstillväxten i beaktande.

Problemet är att utbudet inte matchar efterfrågan. Det menar Erik Stenberg som är arkitekt och forskare i samhällsbyggnad vid Kungliga tekniska högskolan, KTH.

– Man har inte byggt tillräckligt många bostäder som är överkomliga prismässigt. I storstäderna byggs det på dyr mark i lägen där bostadsutvecklare får ut mest vinst och då blir det dyra bostäder, säger han.

Merparten av alla nya bostäder som byggdes i Örebro kommun under perioden 2019 till 2021 var lägenheter (82 procent).

I landet som helhet är det framför allt byggnadstakten för lägenheter som ökat. Antalet nya villabostäder var de facto lägre under 2019–2021 än under föregående mandatperiod, trots att pandemin fått många att söka större boenden. Här är priserna också en förklaring.

– Det är för dyrt att komma åt marken och för dyrt att bygga. Nu blir det ännu dyrare när materialbrist och annat driver upp kostnaderna, säger Erik Stenberg.

  Nya bostäder den här mandatperioden
(per 1 000 inv., snitt för 2019–2021)
Förra mandatperioden
(snitt för 2015–2018)
Förändring
I flerfamiljshus 4,7 9,1 −48 %
I villor 1,1 2,2 −52 %

Kommunens bedömning: Underskott på bostadsmarknaden

Boverket genomför varje år en enkät där kommunerna får bedöma om det råder balans, över- eller underskott på bostadsmarknaden. I 2022 års bostadsmarknadsenkät angav 204 av landets 290 kommuner att det råder underskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden. Det gör även Örebro kommun.

Det är ändå allt fler kommuner som upplever att bostadsmarknaden är i balans. I 2017 års enkät var det över 250 kommuner som upplevde att det fanns för få bostäder i kommunen.

Det är framför allt storstadsregionerna och högskolekommuner som fortsätter rapportera underskott. Det finns också en betydande skillnad inom kommuner. Fyra av fem kommuner svarar att det råder brist på centralorten eller i innerstan, medan situationen generellt är bättre i övriga delar av kommunen.

I Örebro rapporterar kommunen underskott på bostadsmarknaden både centralt och icke-centralt.

Nära hälften av kommunerna svarar att höga produktionskostnader är ett hinder för bostadsbyggande. Större högskolekommuner samt de minsta kommunerna utanför storstadsregionerna anger detta i betydligt högre grad än riksgenomsnittet.

Lika stor andel av kommunerna anger brist på detaljplan på attraktiv mark som ett hinder och nästan lika många konflikter med miljöbalken (40 procent).

Osäkra år väntar

Orosmolnen hopar sig över bostadsbyggandet. Kriget i Ukraina påverkar priset på stål, betong och trä. Inflationen spär på problemen ytterligare.

– Jag tror att byggandet generellt kommer att minska, särskilt om det blir lågkonjunktur. Med det svaga parlamentariska läget ser jag inte hur vi kan få igång den typen av nationella satsningar som vi behöver.

Erik Stenberg är kritisk mot att inte hållbarhetsperspektivet och en inriktning mot klimatsmart byggande fått större utrymme under den gångna mandatperioden. Genom att använda mer innovativ miljöteknik i bostadsbyggandet kan segregationen på bostadsmarknaden minska, framhåller han.

– Om vi vågar snegla bakåt i historien kan vi se att ett bättre samarbete mellan stat, industri och forskning skulle kunna leda till både bättre och billigare bostäder.

….

Kommunerna som byggt mest och minst i Örebro län
.
Kommun Bostäder i flerfamiljshus och småhus
(per 1 000 inv., snitt för mandatperioden)
Förra mandatperioden
(snitt för 2015–2018)
Förändring
Lekeberg −10 % 
Örebro −49 % 
Askersund +367 % 
Kumla −11 % 
Hallsberg +14 % 
Lindesberg −40 % 
Nora −56 % 
Karlskoga −17 % 
Degerfors +73 % 
Laxå +298 % 
Ljusnarsberg −53 % 
Hällefors −89 % 

.

Bostadsmarknadsenkäten: Så bedömer kommunerna i Örebro län läget.
.
Kommun Kommunen som helhet På centralorten, i innerstan Övriga delar
Askersund Underskott Underskott Underskott
Degerfors Balans Balans Balans
Hallsberg Underskott Underskott Balans
Hällefors Balans Underskott Balans
Karlskoga Underskott Underskott Underskott
Kumla Underskott Underskott Underskott
Laxå Överskott Överskott Överskott
Lekeberg Underskott Underskott Underskott
Lindesberg Underskott Underskott Balans
Ljusnarsberg Överskott Balans Överskott
Nora Underskott Underskott Balans
Örebro Underskott Underskott Underskott

Örebro
Örebronyheter

Källa Newsworthy
Den här artikeln bygger på statistik från Sveriges kommuner och regioners databas Kolada.
Newsworthy använder senast tillgängliga statistik för alla kommuner i slutet av juni 2022.
Statistiken om antalet färdigställda bostäder kommer ursprungligen från SCB. Notera att siffror för 2022 saknas.

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in