Ny rapport: Ny högstanivå av mutbrottsdomar

By on 28 januari, 2018

Ny rapport: Ny högstanivå av mutbrottsdomar – trots det noll dömda för vårdslös finansiering av mutbrott.

Antalet mutbrottsdomar landade på en ny högstanivå år 2017, trots det dömdes ingen för vårdslös finansiering av mutbrott, det visar en ny rapport från Institutet Mot Mutor.

Det är i grunden väldigt positivt att den som begår mutbrott åker fast, samtidigt finns det ett stort mörkertal i just den här brottskategorin, säger Natali Phalén, generalsekreterare på Institutet Mot Mutor.

Rapporten, där samtliga mutbrottsdomar år 2017 sammanfattas, slår fast att 27 rättsfall om mutbrott ledde till fällande dom.

Det är en tydlig ökning jämfört med år 2016 då det totala antalet domar rörande mutbrott var 15 stycken. Flest fällande domar återfinns i sektorerna vård och omsorg, ordningsmakt samt transport och fordon.

Att många döms säger egentligen inte så mycket om omfattningen av mutor i just den sektorn, det kan lika gärna vara en indikator på att man inom dessa sektorer är mer medvetna, lyhörda och försöker stävja mutbrotten, säger Natali Phalén. De sektorer som är i topp har dock alla drag som gör de särskilt känsliga ur mutbrottshänseende.

Natali Phalén konstaterar att det sammantaget blev noll mutbrottsdomar baserat på bestämmelsen om vårdslös finansiering av mutbrott och att det innebär en fortsättning på trenden med noll domar för det brottet sedan dess införande för snart sex år sedan.

I korthet innebär bestämmelsen att näringsidkare måste vara försiktig med att lämna pengar eller andra tillgångar till sina ombud, agenter, samarbetspartners eller andra representanter så att medlen inte används till mutor.

Syftet är så klart att motverka användningen av olika typer av mellanhänder som begår själva mutbrottet och säkerställa att företag har kontrollsystem för att förhindra användning av mutor. Noll domar måste betraktas som ett misslyckande, särskilt mot bakgrund av att svenska företag verkar på svårt korruptionsutsatta marknader. Det är problematiskt att det saknas vägledande avgöranden för vilka krav bestämmelsen i praktiken uppställer, säger Natali Phalén. Det finns brister i lagstiftningen, polisen har inte tillräckligt med resurser för att kunna jobba systematiskt mot dessa brott och den företagsbot man riskerar om man avslöjas har ett tak på tio miljoner kronor. Därmed är risken att åka fast låg och konsekvensen blir inte heller speciellt kännbar när det rör sig om större affärer.

Ekonomi | Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login