Så här har Askersunds ekonomi klarat en mandatperiod

Av på 7 augusti, 2022
Arkivbild

Stärkt ekonomi för många kommuner – så klarar sig Askersund, många kommuner har gjort toppresultat, trots pandemin. Den ekonomiska utvecklingen tog fart tack vare statsbidrag och minskade kostnader, men nu väntar tuffare tider för den kommunala sektorn.

Så här har Askersunds ekonomi klarat en mandatperiod med pandemi.

Newsworthy granskar tillsammans med Dagens Samhälle utvecklingen i alla kommuner under mandatperioden i ljuset av data.

I den här första publiceringen tittar vi närmare på tre centrala nyckeltal som ger en bild av hur ekonomin i Askersunds kommun utvecklats: skattesats, resultat och soliditet.

Lägre kommunalskatt i kommunen

Den kommunala skattesatsen i Askersund ligger i dag på 21,85 procent, vilket är lägre än i slutet på förra mandatperioden (21,95 procent). Askersund är därmed en av 62 kommuner som avslutar mandatperioden med lägre skattesats än 2018. De allra flesta kommunerna har samma skattesats i dag som i slutet av den förra mandatperioden.

Askersund är, enligt SKR:s definition, en så kallad lågpendlingskommun nära större stad. Jämfört med andra kommuner i samma grupp är Askersunds skattesats förhållandevis låg. Längre ner i den här artikeln kan du ladda ner data för alla kommuner.

– Den här perioden har vi bara sett mindre förändringar i av kommunalskatten. Mot slutet har fler kommuner sänkt än höjt skatten och de senaste två åren har ingen av regionerna höjt, säger Annika Wallenskog, som är chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner.

Enligt Annika Wallenskog visar det dels att kommuner och regioner bara höjer skatten om de ser det som helt nödvändigt, dels att antalet kommuner som haft utrymme att sänka skatten de senaste åren varit begränsat.

– Det visar också skillnaderna mellan kommuner och regioner, där det i regionerna finns ett större underliggande tryck på att öka verksamheten. Ju bättre man blir på att bota och behandla sjukdomar desto längre lever personer med sina kroniska sjukdomar och desto större blir trycket på vården. Kommunerna har i många stycken verksamhet som är lättare att styra. Undantaget är omsorg och socialtjänst, där vi generellt sett hittar de största budgetunderskotten.

Plusresultat under två av tre år

Kommunens resultat visar relationen mellan intäkter och kostnader. Resultatet är avgörande för om kommuner och landsting uppfyller kommunallagens krav på en balanserad budget, det vill säga att intäkterna måste vara högre än kostnaderna.

Askersunds kommun har gjort plusresultat under 2020 och 2021 och minusresultat 2019. Följande graf visar utvecklingen över tid.

Snittet för mandatperioden är, för Askersunds del, ett plusresultat på 1,1 procent. Jämfört med andra liknande kommuner är det ett förhållandevis litet plus.

I landet som helhet var det ekonomiska resultatet i kommunsektorn rekordhögt 2020 och blev ännu högre 2021. Pandemin är en central del av förklaringen. Statsbidragen höjdes, samtidigt som många utgifter föll bort. Efterfrågan på till exempel förskola, skolbarnomsorg och äldreomsorg minskade. Inom hälso- och sjukvården sjönk kostnaderna 2020 då människor inte gick till sjukhus och vårdcentraler av rädsla för smittspridning och för att man inte ville belasta sjukvården i onödan. Operationer ställdes in.

De kommunala arbetsgivarna behövde inte sätta in vikarier i samma utsträckning som tidigare och fick dessutom sjukersättningen betald av staten.

Förklaringen till de goda siffrorna i landet som helhet är också högre skatteintäkter än förväntat, låga räntor på lån, samt den positiva utvecklingen på börsen som gjorde att värdet på finansiella placeringar växte rekordartat.

Även 2022 räknar SKR med att resultateten för landets kommuner bli starkt, om än på en mer normal nivå, för att sedan falla till ett beräknat underskott 2023.

Förbättrad soliditet i Askersund

Soliditet anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Har kommunen en hög (god) soliditet innebär det att den i högre grad finansierar sig själv, till skillnad från att finansieras av externt kapital (lån).

Askersunds kommun hade år 2020 (kommunen saknar data för 2021 i databasen Kolada) en bättre soliditet än i slutet på förra mandatperioden (upp från 16,3 procent till 17,4 procent).

Askersunds senast redovisade soliditet (2020) är varken anmärkningsvärt stark eller svag jämfört med andra liknande kommuner.

Askersund är inte den enda kommunen som förbättrat sin soliditet under mandatperioden. Räknar man in pensionsåtaganden har soliditeten stärkts under de senaste åren, framför allt tack vare höga utbetalningar för den gamla pensionsskulden. Av 290 kommuner är det 271 som redovisar positiv soliditet enligt senast tillgängliga statistik. År 2018 var motsvarande siffra 241.

– Då ser man vilken otrolig utmaning kommuner och regioner haft i de pensioner som tjänades in på 1990-talet men inte kostnadsfördes och där det nu kommer surt efter. Särskilt regionerna har betalat av väldigt mycket av sin pensionsskuld, säger Annika Wallenskog.

Under 2023 kommer kostnaderna för pensionerna att öka rejält som en följd av den stigande inflationen. Förklaringen till det är främst att pensionerna är värdesäkrade med prisbasbelopp.

Utmanande år väntar

Men även om många kommuner kunnat stärka sin ekonomi under mandatperioden så väntar nu några utmanade år.

– Även om det ser mycket sämre ut nu är det från ett extremt bra läge. Men vi har också de som trots de goda åren hade underskott eller låg lite på marginalen. De kommer att få det väldigt tufft, säger Annika Wallenskog.

….

Skattesats: Kommun för kommun i Örebro län
.
Kommun Skattesats Förändring sedan 2018
(procentenheter)
Degerfors 23,0 % +0,7
Lekeberg 22,4 % ±0,0
Lindesberg 22,3 % ±0,0
Nora 22,3 % ±0,0
Laxå 22,2 % ±0,0
Hällefors 22,1 % ±0,0
Karlskoga 22,0 % ±0,0
Askersund 21,9 % −0,1
Kumla 21,6 % ±0,0
Hallsberg 21,6 % ±0,0
Örebro 21,3 % ±0,0
Ljusnarsberg 21,0 % ±0,0
Källa: Kolada
.
Resultat: Snitt för mandatperioden för kommunerna i Örebro län
.
Kommun Kommunens resultat
(snitt för mandatperioden)
Föregående mandatperiod
(snitt för mandatperioden)
 
Kumla  
Örebro  
Lekeberg  
Ljusnarsberg  
Karlskoga  
Hallsberg  
Laxå  
Hällefors  
Lindesberg  
Nora  
Askersund  
Degerfors  
*) Avser senast år med tillgänglig data. För de flesta kommunerna är det 2021, men i enstaka fall 2020.
.
Soliditet: Från högst till lägst i Örebro län
Kommun Soliditet* I slutet på förra mandatperioden
(2018)
Förändring
(procentenheter)
Kumla 58,1 %
Lekeberg 50,9 %
Ljusnarsberg 34,4 %
Karlskoga 32,9 %
Lindesberg 26,1 %
Örebro 25,4 %
Askersund 17,4 %
Hällefors 15,1 %
Nora 12,6 %
Hallsberg 9,5 %
Laxå −9,1 %
Degerfors −30,0 %
*) Avser senast år med tillgänglig data. För de flesta kommunerna är det 2021, men för några 2020.

Ekonomi | Askersund
Örebronyheter

Källa Newsworthy

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in