Home   >   Senaste nyheter   >   Skillnaden i livslängd ökar

Skillnaden i livslängd ökar

By on 23 april, 2025
Genrebild

Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer, fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. En ny studie visar att skillnaden i förväntad livslängd mellan de med högst och lägst inkomst, har mer än tredubblats sedan 1960-talet.

Forskarna har analyserat sambandet mellan inkomst och livslängd i Sverige under perioden 1962–2021, och resultaten visar att gapet i förväntad livslängd har ökat kraftigt. Bland män har skillnaden mellan de med lägst och högst inkomst, ökat från cirka 3,5 år på 1960-talet till nästan elva år på 2010-talet. För kvinnor har skillnaden ökat från 3,8 till 8,6 år under samma period.

Skattningar visar också att det inte finns något tydligt samband mellan inkomst- och hälsojämlikhet.

— Under de senaste decennierna har visserligen både inkomst- och hälsoojämlikheten ökat parallellt, men den stora utjämningen av inkomstfördelningen från början av 1960-talet till slutet av 1980-talet sammanföll med en fortsatt ökning av hälsoojämlikheten. Även välfärdsstatens expansion under samma period, där ökade offentliga utgifter i högre grad gynnade de med lägre inkomster, sammanföll med en ökad hälsoojämlikhet, säger Johannes Hagen, docent i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, Jönköping University (JU).

Livstilsförändringar spelar stor roll

Studien ifrågasätter den så kallade absoluta inkomsthypotesen, idén att ökade ekonomiska resurser i sig leder till bättre hälsa.

— Livslängden i den övre delen av inkomstfördelningen har ökat snabbare än vad man skulle förvänta sig baserat på tvärsnittskillnader i förväntad livslängd mellan grupper med olika hög inkomst, säger Lisa Laun, docent i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)

I stället lyfter de fram livsstilsförändringar, hur olika grupper tar till sig hälsoinformation som mer avgörande faktorer. Tidigare studier har exempelvis visat att de med högre inkomster, konsumerade betydligt mer tobak och alkohol än låginkomstgrupper under den första delen av den studerade perioden. Med tiden har skillnaden minskat, och i dag är rökning vanligare bland dem med lägre inkomster.

— Vår studie visar att skillnaderna i dödlighet före 75 års ålder mellan inkomstgrupper har ökat särskilt mycket för dödsorsaker som hade kunnat förebyggas genom preventiva åtgärder. Till exempel genom bättre kost, minskad rökning och fysisk aktivitet, säger Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet (SU).

Det innebär att höginkomstgrupper inte bara haft bättre resurser, utan också snabbare anammat hälsosammare vanor, vilket gett utdelning i form av längre liv.

Hälsa
Örebronyheter

Källa: Jönköping University

You must be logged in to post a comment Login