Sverige: Svenska sparpengar investeras i företag

Av på 28 september, 2018

Sverige: Svenska sparpengar investeras i företag som bidrar till allvarliga människorättsproblem.

De sju största bankerna i Sverige fortsätter investera kundernas pengar i företag som är kända för kopplingar till allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och långvarig miljöpåverkan. Det visar en uppföljning från Amnesty International och initiativet Fair Finance Guide som publiceras i dag.

Granskningen är en uppföljning av rapporten Irresponsible Investments om storbankernas investeringar i företag som kopplas till kränkningar av mänskliga rättigheter som gjordes år 2015. Uppföljningsrapporten visar att de sju största bankerna i Sverige fortsätter investera kundernas pengar i företag som orsakar allvarlig negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljön.

Det brister både i bankernas processer för att hantera företag som kopplas till människorättsproblem och i transparensen. Samtidigt märks en positiv utveckling, som ökade interna resurser på hållbarhetsarbetet och ett förbättrat påverkansarbete, säger Ulrika Sandberg, sakkunnig på området företag och mänskliga rättigheter på Amnesty International i Sverige.

De sex företagen som ingår i studien (DowDuPont, Goldcorp, Royal Dutch Shell, Vedanta Resources, Renault, Stora Enso) och deras negativa påverkan på mänskliga rättigheter är väldokumenterad, bland annat i rapporter av Amnesty International. Till exempel oljebolaget Shell som bidragit till en av världens största miljökatastrofer i Nigeria utan att städa upp efter sig, samt guldproducenten Goldcorp som inlett gruvdrift i Guatemala utan att konsultera de urfolk som lever i området.

Swedbank och Nordea har investerat mest i de företag som ingår i granskningen, men Swedbank har visat ett betydligt bättre påtryckningsarbete för att få företagen att ta ansvar. Det här handlar om stora globala företag som inte agerat tillräckligt för att komma tillrätta med att de bidrar till allvarlig negativ inverkan på mänskliga rättigheter och långvarig miljöförstöring, säger Ulrika Sandberg.

Företagen hittades i hållbarhetsfonder
Investeringar i de fem företag där problemen kvarstår hittades i totalt 62 av bankernas fonder. Hos Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar och Swedbank var några av fonderna dessutom så kallade etiska fonder eller hållbarhetsfonder. Däremot hittades inga av företagen i Svanenmärkta fonder.

Störst investeringar i dessa fem företag, omkring 4 miljarder, har Nordea och Swedbank, lägst investeringar har SEB. Totalt investerar de sju bankerna som ingår i studien 5,4 miljarder i dessa företag.

*Shell, Renault, Goldcorp, Vedanta och DowDuPont.

Stora Enso ingår inte eftersom problematiken håller på att åtgärdas.

Bättre påtryckning och fler svartlistningar
Framsteg är att alla banker har ökat sina resurser till arbetet med mänskliga rättigheter. Flera av bankerna har blivit bättre på att försöka förmå företagen att ta ansvar, genom mer påverkansdialog. SEB och Handelsbanken har numera också svartlistat några av företagen på grund av hållbarhetsproblem, bland annat Shell.

Swedbank, SEB och Skandia är de banker som totalt sett visat upp bäst påtryckningsarbete med företagen. Danske Bank och Nordea har varit mest passiva. Nordea har dock agerat proaktivt vad det gäller risker med kobolt, vars utvinning i Demokratiska republiken Kongo (DRK) präglats avbarnarbete och farliga arbetsförhållanden.Samtidigt som påverkansdialogen förbättrats, finns fortfarande många brister. Framförallt saknas tidsbundna mål för påverkansarbetet och transparens kring bankernas redovisning av hur processerna fortlöper. Det finns också brister i bankernas proaktiva arbete för att identifiera risker att företag bidrar till negativ påverkan av mänskliga rättigheter innan en eventuell skandal briserar.

Bankerna har fortsatta problem med att leva upp till sina hållbarhetslöften. Spararna måste kunna lita på att deras pengar förvaltas ansvarsfullt och att bankerna agerar när företagen de investerar i bidrar till negativ påverkan på mänskliga rättigheter, säger Jakob König som är projektledare för Fair Finance Guide på Sverige Konsumenter.

Större engagemang i nordiskt bolag Det mest aktiva påtryckningsarbetet har bankerna haft med svensk-finska skogsindustriföretaget Stora Enso, som kopplats till barnarbete i leverantörskedjan i Pakistan. Det fallet står i skarp kontrast till bankernas agerande gällande det amerikanska kemikalieföretaget DowDuPont där ingen av bankerna agerat trots att företaget vägrar infinna sig i domstol för kopplingarna till Bhopalkatastrofen 1984, som än i dag orsakar allvarliga hälsoproblem i Indien flera decennier efter det dödliga gasutsläppet.

Fallet Stora Enso visar att bankerna kan förmå företag att ta ansvar. I enlighet med FN:s vägledande principer borde bankerna visa samma engagemang när det gäller alla företag som orsakar negativ påverkan på mänskliga rättigheter, inte bara de som uppmärksammas mest i svenska medier, säger Ulrika Sandberg.

Företagen i granskningen är:

DowDuPont – amerikansk kemikoncern och moderbolaget till Union Carbide som orsakade en av världens svåraste industriolyckor i Indien 1984 då 22 000 människor dog av giftgas. Offren väntar på upprättelse, men DowDuPont frånsäger sig ansvar.

Goldcorp – kanadensisk guldproducent som underlåtit att konsultera berörda grupper, inklusive urfolk, i samband med gruvdrift i Guatemala, med miljöförstöring, protester och våldsamheter som följd.

Royal Dutch Shell(Shell)– brittiskt-holländskt oljebolag som bidragit till omfattande föroreningar i Nigeria utan att städa upp efter sig eller kompensera de hundratusentals redan utsatta människor som förlorat odlingsmark, fiskevatten eller blivit sjuka.

Vedanta Resources – brittiskt gruvbolag vars verksamhet har orsakat allvarliga miljöföroreningar, med konsekvenser för lokalbefolkningarnas rättigheter i Indien. Norges statliga pensionsfond har svartlistat företaget på grund av detta.

Renault – fransk fordonstillverkare som använder kobolt i batterier för elbilar. Barnarbete och farliga arbetsförhållanden är utbrett i koboltutvinning i DR Kongo.

Stora Enso – svensk-finsk skogsindustrikoncern som 2014 avslöjades ha kopplingar till barnarbete i Pakistan, där barn användes för att samla kartong hos underleverantörer till Stora Ensos delägda företag.


Amnesty Internationals rekommendationer till banker:

  • Öka resurserna för att inkludera kunskap och medvetande om mänskliga rättigheter inom hela organisationen. Tillräckliga resurser måste allokeras för att implementera och koordinera denna process.
  • Förbättra systemen för att identifiera och vidta åtgärder vid överhängande risker för allvarlig negativ påverkan på mänskliga rättigheter. Gör riskanalyser innan investering, och påtala risker i exempelvis påverkansdialog med relevant företag.
  • Initiera en aktiv och strukturerad påverkansdialog med tidsbundna mål. Avsluta påverkansdialog endast när man har säkerställt att upprättelse och gottgörelse skett.
  • Öka transparensen i processerna, till exempel genom att rapportera hur påverkansdialoger fortlöper, samt att informera både företaget och bankens kunder när banken säljer av aktieinnehav på grund av kränkningar av mänskliga rättigheter.

Världen
Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in