Vi blir inte lyckligare av att konsumera mer

Av på 27 juni, 2021

Som flitig debattör i miljöfrågor har klimatforskaren Johan Rockström länge varnat för att klimatutvecklingen på jorden går mot ett globalt krisläge.

Idag leder han ett av Europas främsta klimatforskningsinstitut i Tyskland. Han får KTH:s stora pris 2021.

När Johan Rockström intervjuas råder värmebölja i Sverige. Hettan är ännu värre i Berlin, säger han, där har temperaturen legat runt 35 grader i flera dagar.

– Om klimatutvecklingen på jorden fortsätter som i dag kommer 3,5 miljarder människor inom 50 års tid att leva i regioner med hälsofarligt höga medeltemperaturer. Då riskerar vi storskalig folkomflyttning och migration av en stor del av människor i Latinamerika, Nord- och Västafrika, Mellanöstern, Indien och Sydostasien.

Redan idag rör sig växter och djur enligt Johan Rockström norrut upp på kalfjället i takt med den globala uppvärmningen.

– I en framtid riskerar vi att se förflyttning av människor – klimatflyktingar och välbärgade – på jakt efter bättre livsförhållanden ända upp till Arktis.

I många år har samhället förlitat sig på att naturens förmåga att genom skogar och marker dämpa effekterna av växthusgas-utsläpp.

– Men allt mer forskning visar att vi troligen varit alltför optimistiska. En stor studie visade nyligen att den brasilianska delen av Amazonas regnskog, den största delen av världens rikaste ekosystem, har gått från att sänka koldioxidhalten i luften till att öka den under de senaste 10 åren, säger han.

– Vi ser utbredd skogsdöd på grund av angrepp av tallborre och granbarkborre till följd av klimatförändringar, och även svenska skogar visar tecken på att klimatet påverkar skogarnas livskraft.

Stort hopp ställs nu till havet. I flera klimatmodeller beskrivs enligt Johan Rockström havsmiljön som ”vårt slutgiltiga buffringssystem”.

– Men – och det är ett obehagligt men – samtidigt som vi målar upp en bild av att vi kan lita på att havet städar upp skada som vi orsakat naturen så glömmer vi att det samlas en massa skit när man städar. Och skiten blir kvar i havet. Redan i dag är en tredjedel av haven försurade, framhåller Johan Rockström, och följden blir att koraller och biologiska havsarter som har skal riskerar att frätas sönder.

– Syran får kalciumkarbonat att brytas ner. Vi skapar alltså en kemisk kris i haven när de överutnyttjas. Det finns ingen fri lunch.

Hur mycket kan vi förlita oss på att teknisk utveckling ska rädda läget?

– Forskning och teknologi spelar en viktig roll, men bara i kombination med förändringar av infrastrukturer i samhället. Dessutom måste vi se till att jordens begränsade resurser delas upp rättvist mellan människor och länder.

Johan Rockström poängterar att vi befinner oss i ett akutläge där vi behöver halvera de globala utsläppen fram till 2030, och detta i ett läge där vi fortsatt ökar utsläppen.

– Därför kan vi inte vänta på ”eureka-teknologin”. Nu gäller det att agera, bland annat genom att snabbt fasa ut alla våra fossila energikällor.

Finns det någon snabb-åtgärd som du skulle önska kunde genomföras direkt i samhället?

– Sätt rätt pris på miljöbelastande produkter och förbrukningsvaror! I dagsläget konsumerar vi alltför billiga varor, som subventioneras genom att planeten bjuder på gratis naturkapital. Och inte tar betalt för skador på natur och klimat. Dessutom tillkommer billigt socialt kapital i form av underbetald arbetskraft.

Johan Rockström ser positivt på att flera storföretag har infört affärsmodeller med återvinning bland annat genom återköp och andrahandsförsäljning. Producentansvaret tror han kommer att öka till följd av att framtidens konsumenter ställer allt högre miljökrav.

– Det kanske svåraste steget för mänskligheten blir att ändra vår värdegrund. Nu visar forskningsstudie efter forskningsstudie att vi människor inte blir lyckligare av att konsumera mer. Vi har blivit manipulerade in i ett ekorrhjul där samhällets framgång bygger på ökad konsumtion. Välfärd och livskvalitet bygger inte på ekonomiskt överflöd.

Fakta Johan Rockström

Ålder: 55
Yrke: Klimatforskare, professor i Jordsystemsvetenskap vid Potsdam universitet, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, systemekolog och agronom, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research i Tyskland.
Så kan vi vända den negativa klimatutvecklingen på jorden: Mänsklighetens första uppgift är att halvera de globala utsläppen till år 2030 och bryta förlusten av hälsosamma ekosystem och biologisk mångfald. Därefter behöver vi nå noll nettoutsläpp allra senast år 2050. Det innebär att vi måste skapa helt koldioxidfria system i samhället inom energi, industri, transport och byggnation.

Motivering till KTH stora pris

Prissumman är 1,2 miljoner 2021 och motiveringen är:

Med sitt gedigna kunnande och gränslösa engagemang visar klimatforskaren Johan Rockström såväl vetenskapligt som i vardagen vägen för en möjlig och hållbar framtid. Genom sin forskargärning har han bland annat byggt ett robust ramverk för social och ekonomisk utveckling inom planetens gränser. Han lyckas med konststycket att både ingjuta hopp och mana till handling – nu. Johan Rockström är en mycket värdig mottagare av KTH:s stora pris.

Världen
Örebronyheter

Källa: KTH

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in