- Lastbilar fast i backe på Riksväg 50
- Fortsatt mycket stort behov av fler lärare
- Rökutveckling i bostad i Gällersta
- Så lyfter vi kampen för flickors rättigheter på årets luciakonserter
- Rättvis handel en förutsättning för att motverka klimatförändringarna
- Gängbråk i Hallsberg
- Infektionssensorer i förband kan bli verklighet
- Julbordet – inget för våra fyrbenta vänner
- Kvinna misshandlad i Varberga
- SPP Fonder gör samtliga fonder fossilfria
Klappjakten på personer med funktionsnedsättning fortsätter
Det är tydligt att regeringen ser personer med funktionsnedsättning som en ekonomisk belastning. Samtidigt som alltfler förlorar sin aktivitets- eller sjukersättning och hänvisas till ekonomiskt försörjningsstöd, kommer nu nästa dråpslag när de inte får motsvarande höjning av det statliga bostadstillägget som pensionärer.
Från och med den 1 december 2019 införs en höjning av det statliga bostadstillägget för personer som är 65 år och äldre. Taket i pensionärernas bostadstillägg höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor per månad. Detta innebär att ersättningen ökar med nästan 1 000 kronor för de pensionärer som får mest, från 5 560 kronor i månaden till 6 540 kronor. Regeringen motiverar ändringen med att man vill stärka ekonomin för äldre personer med låga inkomster. Den högsta inkomstnivå vid vilken det är möjligt att få bostadstillägg blir cirka 21 000 kronor i månaden.
– Riksförbundet FUB missunnar inte pensionärer med låg pension att få det bättre ekonomiskt. Men vi kan återigen konstatera att personer som på grund av sin funktionsnedsättning är hänvisade till aktivitets- eller sjukersättning under hela sitt vuxna liv missgynnas å det grövsta, säger Harald Strand, Riksförbundet FUB:s ordförande.
En 30-åring som inte har haft någon arbetsinkomst får endast 9 804 kronor före skatt, och betalar dessutom 800 kronor mer i skatt än en ålderspensionär med motsvarande inkomst. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har dessutom, till skillnad från pensionärer, oftast ingen möjlighet att påverka sin ekonomi genom att välja en billigare bostad. Merparten bor i gruppbostad eller servicebostad enligt LSS, eftersom de har behov av stöd och service. Hyresläget för bostäder enligt LSS är ofta högt dels för att bruksvärdesprincipen tillämpas, dels för att kommunen som en följd av rättspraxis har rätt att ta ut hyra för gemensamhetsutrymmena, vilket gör bostäderna extra dyra.
Regionalt
Örebronyheter
Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in