Nytt synsätt på maktrelationer i medborgardialoger

Av på 1 januari, 2020
Martin Westin. Foto: Uppsala universitet

Oklarheter om vilket inflytande medborgardialoger kan ha på beslut i omstridda frågor leder inte sällan till konflikter. Martin Westin från SLU har studerat hur samhällsplanerare hanterar maktrelationer med medborgare i sådana dialoger. I sin avhandling beskriver han fyra olika synsätt på makt, och lanserar en ”begreppsfamilj” som kan användas i såväl utbildning som i praktisk planering.

Medborgardialoger är till för att ge medborgare möjlighet att delta i demokratiska processer och få inflytande över beslut som rör deras närmiljö. I dialogerna möter politiker och samhällsplanerare medborgare för att diskutera till exempel byggplaner. Inte sällan är det omstridda frågor som behandlas, och konflikter kan uppstå när avvägningar ska göras mellan till exempel bevarande av grönområden respektive bostadsbyggande eller vid lokalisering av flyktingbostäder.

Martins Westins doktorsavhandling om makt i medborgardialoger har möjliggjorts genom samverkan mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala universitet. I arbetet har han bland annat studerat medborgardialoger om utvecklingen av Lina Sandells park i Uppsala och om etableringen av flyktingbostäder i Göteborg.

En av de största svårigheterna i medborgardialoger är att hantera maktrelationer. Förespråkare för medborgardialoger ser ofta makt som något negativt som bör ersättas med dialog. Men det synsättet blir för ensidigt och kan leda till förvirring och otydlighet avseende vilket påverkansutrymme medborgarna har genom dialogerna, säger Martin Westin.

Avhandlingen breddar förståelsen av makt i planeringsteori och praktik. I den inflytelserika rationella planeringsteorin ses planerare som värderingsfria experter som endast genomför demokratiskt fattade beslut. Den kommunikativa planeringsteorin, som ligger till grund för medborgardialoger, anger istället att planerarna bör medverka till att orättvisa maktskillnader ersätts med jämlika dialoger. Båda synsätten ger värdefulla insikter, men erbjuder inte det nyanserade språk som planerare behöver för att kunna reflektera över vad som är rätt att göra i svårtydda situationer.

För att lösa det problemet har Martin Westin utvecklat ett nytt synsätt på maktrelationer i medborgardialoger. Makt definieras i avhandlingen som ett ”familjelikhetsbegrepp” som består av fyra olika synsätt på makt.

Begreppsfamiljen kan bidra till att förbättra medborgardialogerna och kan användas för att förstå vad makt är och värdera när den utövas på ett acceptabelt sätt, säger Martin Westin.

Makt att, visar att maktordningar är nödvändiga för att sociala relationer ska ges den förutsägbarhet som krävs för att aktörer ska kunna agera gemensamt. Det begreppet hjälper oss att förstå att även de som vill förändra maktrelationer inte kan fly från makt, inte ens i medborgardialoger. Makt tillsammans betecknar situationer där medborgardialogens aktörer agerar för att nå gemensamma mål. Det är denna typ av makt som många förespråkare för medborgardialoger eftersträvar. Men i konfliktfyllda medborgardialoger blir det nödvändigt att även utöva makt över för att ordna relationer mellan politiker, planerare och medborgare på ett sätt som möjliggör dialog och beslutsfattande. För dialog vid konflikt har Martin därför utvecklat begreppen illegitim och legitim makt över som kan användas för att avgöra när maktutövningen är etiskt försvarbar.

– Min förhoppning är att forskningen ska bidra till att planerare får bättre möjligheter att reflektera över maktrelationer under medborgardialoger. Maktbegreppen kan med fördel ingå i utbildningsmaterial och handböcker, säger Martin Westin.

Regionalt | Universitet
Örebronyheter

Källa SLU

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in