Står världen inför ett nytt kallt krig

Av på 14 maj, 2020

Under kriser kan det som annars skulle vara omöjligt visa sig möjligt. Dessvärre har Kina och USA missat tillfället att återbygga den försämrade relationen och i stället fortsätter den att förvärras. Vissa bedömare hävdar till och med att relationen länderna emellan redan idag är den sämsta någonsin sedan de diplomatiska banden slöts år 1979.

Covid-19-krisen innebär att det står än mer på spel och de båda länderna använder samma taktik när de skyller interna problem på varandra. Kina upplever den första perioden med negativ tillväxt sedan Mao Zedongs kulturrevolution vilket sätter stor press på den auktoritära regimen. Det är historiskt mycket ovanligt att amerikanska presidenter blir omvalda när landet befinner sig i lågkonjunktur.

Under de senaste veckorna har Trump-administrationen bland annat beskyllt Kina för att virusets ursprung är Wuhan Institute of Virology, utan att presentera några bevis. Kina motsätter sig kraftigt en internationell undersökning om virusets ursprung för att det ses som förolämpande bland kinesiska nationalister. Kineserna har i sin tur försökt plantera idén att viruset har sitt ursprung i USA.

Utan en oberoende utredning riskerar situationen fortsätta att trappas upp. Trump har gjort sig känd som att sätta hårt mot hårt i relationen med Kina och han riskerar att bli allt farligare och oförutsägbar desto sämre det går i hemmaopinionen. Dessutom stödjer en bred majoritet av demokraterna en hård linje mot Kina. Tvärt mot den bild som ofta speglas i massmedia är andelen som har en negativ syn på Kina till och med högre bland amerikaner med högskoleutbildning än de med lägre utbildning. Frågan i presidentvalet är alltså inte om ”America First” är rätt strategi utan vilken av Trump och Biden som kan göra det bäst.

Historiskt har de båda länderna skjutit de ideologiska meningsskillnaderna åt sidan allt sedan Deng Xiaoping tog över makten i slutet av 1970-talet för att det har gynnat båda ekonomisk. Kinas väg till rikedom har gått via billig export.

Under flera decennier har Kina försett världen med billiga produkter som hushållen i väst gladeligen köpt, vilket inte minst gällt amerikanska hushåll som dessutom inte sällan gjorde det för lånade pengar. Crescendot för världshandeln skapades i början på det nya seklet, från millenniumskiftet fram till finanskrisen 2008-2009 fördubblades Kinas export till omvärlden och stod som mest för en tredjedel av landets ekonomi.

Finanskrisen kom och även om krisen hade sitt ursprung i västvärlden drabbades Kina hårt. Kina som blivit betydligt rikare under dessa år påbörjade omställningen av ekonomin till att i allt högre utsträckning fokusera på inhemsk efterfrågan för att minska sitt stora exportberoende. En annan anledning till omställningen var att kinesiska löner ökat i betydlig högre takt än i västvärlden och inte längre var riktigt lika konkurrenskraftiga. Lägg även till teknologiska framsteg inom artificiell intelligens och robotisering vilket ytterligare minskade skillnaderna i produktionskostnader mellan Kina och västvärlden.

Finanskrisen som hade sitt ursprung i en amerikansk fastighetsbubbla och kraftigt ökad skuldsättning bland hushållen medförde också ett förändrat konsumtionsbeteende. Amerikanska hushåll tvingades att börja spara mer och konsumera mindre. Den dåvarande presidenten Barack Obama lanserade även bland annat ”Buy American” för att få i gång landets ekonomi igen efter krisen.

Det finns flera exempel men kontentan är att globaliseringen (export som andel av världens BNP) har minskat allt sedan finanskrisen och Kinas exportberoende halverats sedan toppen och är tillbaka på samma andel av ekonomin som vid millenniumskiftet. I takt med att det ekonomiska beroendet mellan USA och Kina minskat har de ideologiska skillnaderna getts större utrymme. Tydliga brytpunkter har varit när Xi Jinping tog över makten 2012 och efter att Donald Trump tog över makten år 2016.

Västerländska politiker har från Thatchers och Reagens dagar fram tills nutida regeringschefer misslyckats med att fördela de ökade värden som kapitalismen och globaliseringen skapat. Därför har motståndet ökat till frihandel och det liberala samhället som byggts upp och utvecklingen gynnar i stället protektionistiska och nationalistiska och värderingar.

Trumps agenda med stängda gränser och hemflyttning av produktion får även vind i seglen av den nuvarande krisen. Krav på inhemsk produktion och restriktioner i handel av bland annat medicinsk utrustning, kritisk infrastruktur och avancerad teknologi ligger närmast men det är full möjligt att fler sektorer kommer påverkas i högre grad än idag.

Risken ökar för att nästa steg, så kallade Fas två, i handelsöverenskommelsen mellan USA och Kina försenas eller helt uteblir. Trump har dock sannolikt inte råd att bryta upp det första avtalet som slöts så sent som i januari år innan presidentvalet i november då det innehåller stora kinesiska köp av amerikanska varor. Upptrappningen i närtid förväntas istället inkludera mindre kostsamma områden. Det har exempelvis rapporteras om att administrationen i Vita huset är intresserade av att ta bort immuniteten och göra det möjligt att stämma Kina i amerikanska domstolar och ställa högre krav på kinesiska bolag som vill notera sig på amerikanska börser.

Hur relationerna mellan världens två största ekonomier kommer utvecklas i närtid är sannolikt stort beroende av hur pandemin och de ekonomiska konsekvenserna utvecklas. Det finns alltså många skäl att hoppas på att pandemin inte blir allt för långvarig.

Ekonomi | Världen
Örebronyheter

Källa: Coeli 

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in