Allt fler överlever stroke

By on 13 maj, 2025
Bild: Hjärt-Lungfonden

Långtidsöverlevnaden i stroke har ökat med 15 procent i Örebro län under de senaste trettio åren, år 2023 levde drygt 516 av 766 insjuknade när minst ett år hade gått efter insjuknandet.

Det visar statistik från Socialstyrelsen som Hjärt-Lungfonden har sammanställt.

— Stroke är en av de största dödsorsakerna i Sverige. Därför är det oerhört positivt att den varaktiga överlevnaden ökar. Samtidigt är stroke en av de främsta orsakerna till svåra och långvariga funktionsnedsättningar. Intensiv forskning pågår med målet att minska konsekvenserna av stroke, både i det akuta skedet och i rehabiliteringsfasen, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Under de senaste åren har i snitt 25 000 personer varje år drabbats av stroke, en femtedel av dem som drabbas är under 65 år. Stroke är också den vanligaste orsaken till svårare funktionsnedsättning i vuxen ålder, och den sjukdom som orsakar flest vårddagar. En av fem strokedrabbade behöver stora hjälpinsatser.

Stroke kan leda till en rad olika funktionsnedsättningar, beroende på vilka delar av hjärnan som drabbas. Skador som kan uppstå är talsvårigheter, yrsel och balansproblem, nedsatt motorik, minnesförlust och sväljsvårigheter. Om hjärnstammen påverkas kan medvetandegrad, andning och andra livsviktiga funktioner påverkas. Stroke kan också öka risken för depression och demens.

Bild: Hjärt-Lungfonden

Omfattande forskning pågår för att minska konsekvenserna av stroke. En studie vid Göteborgs universitet visar att strokedrabbade som ökar sin fysiska aktivitet och bibehåller den på minst lätt intensitet (exempelvis minst fyra timmar i veckan) efter den akuta sjukdomsfasen, fördubblar chansen att nå god funktionell återhämtning sex månader efter en stroke, jämfört med dem som minskar sin aktivitet och blir inaktiva.

Studien bygger på data från 1 367 strokepatienter vid 35 svenska sjukhus, och visar också att även de som har drabbats av en allvarlig stroke kan förbättra sin funktion med hjälp av ökad fysisk aktivitet.

— Att komma i gång med och bibehålla träningen så snart som möjligt efter en stroke har avgörande betydelse eftersom möjligheten till återhämtning minskar ju längre tiden går. Det är med andra ord viktigt att såväl sjukvården som anhöriga tidigt stöttar den drabbade att komma i gång med fysisk aktivitet, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor och överläkare i rehabiliteringsmedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, som har lett den aktuella studien.

Så minskar du risken att drabbas av stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Håll koll på ditt blodtryck
Högt blodtryck räknas till en av folksjukdomarna och i Sverige har mer än hälften av alla i åldersgruppen 65–85 år högt blodtryck. Blodtryck är den största riskfaktorn för stroke.

Ät hjärtvänlig mat
Ät minst 500 gram grönsaker och frukt per dag, det motsvarar cirka två nävar grönsaker, rotfrukter och baljväxter samt två frukter. Fullkorn kan minska risken för typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom och hjälper också till att hålla vikten av fiber som mättar. En lagom mängd är 70 gram för kvinnor och 90 gram för män, det motsvarar till exempel två knäckebröd och en portion fullkornspasta per dag.

Skär ner på saltet
Att äta mindre salt ingår i kostråden för att sänka ett förhöjt blodtryck. En vuxen människa bör inte äta mer än 6 gram salt per dag, alltså ungefär en tesked. Men de flesta äter mer än så, ofta utan att vara medvetna om det. Det mesta saltet är nämligen dolt i livsmedel som till exempel färdigrätter, charkuteriprodukter och ost. Även mat på restaurang är ofta översaltad. Välj gärna livsmedel som är Nyckelhålsmärkta, de innehåller mindre mängd salt.

Använd ingen tobak eller nikotin
Tobaksrökning är sammantaget den enskilt största kända riskfaktorn för sjukdomar i lungor, hjärta och kärl. Nikotinet i tobaken höjer blodtrycket och ökar pulsen.

Fysisk aktivitet
Det krävs inte några svettiga och hårda träningspass på gymmet för att skydda hjärtat, en behaglig promenad på 30 minuter per dag är bättre än ingenting. Att till exempel dammsuga huset, jobba i trädgården och välja trappan framför hissen gör stor skillnad i längden, större skillnad än att gympa ett par gånger i veckan och vara stilla resten av tiden. Börja försiktigt och öka successivt. Fysisk aktivitet påverkar alla bakomliggande riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom i positiv riktning.

Hälsa | Örebro/Örebro län
Örebronyheter

Källa: Hjärt-Lungfonden

You must be logged in to post a comment Login