Home   >   Senaste nyheter   >   Beslutet att neka Ibn Rushd bidrag riskerar att hota religions- och föreningsfriheten

Beslutet att neka Ibn Rushd bidrag riskerar att hota religions- och föreningsfriheten

By on 24 februari, 2022
Arkivbild

Trots att omfattande granskning av studieförbundet Ibn Rushd slagit fast förbundets viktiga betydelse och att statsbidrag inte använts felaktigt, fortsätter ifrågasättandet av Ibn Rushd. Nu senast när Socialnämnden Centrum i Göteborg den 22 februari 2022 avstyrkte stöd till organisationens folkbildningsverksamhet i kommunen, trots att tjänstepersonerna bedömer att folkbildningen är av god kvalitet och rekommenderade nämnden att tillstyrka ansökan.

Amnesty International Sverige oroas av en politisering av beslut som rör Ibn Rushd, som under senaste åren starkt ifrågasatts av opinionsbildare och politiska företrädare, och som mötts av en rad initiativ för att stoppa bidrag till studieförbundet.

Yttrande-, mötes- och föreningsfriheten trycktestas runt om i världen. Civilsamhällets förutsättningar att verka begränsas, dess företrädare utsätts för smutskastning, förföljelser och hot. Det är en utveckling som lämnat tydliga avtryck också i vår närmiljö, inte minst i Polen och Ungern. Mot den bakgrunden måste det offentliga Sverige stärka civilsamhällets aktörer, skydda deras rättigheter och främja gynnsamma förutsättningar för deras verksamheter. Inte minst är det viktigt att grupper som utsätts för diskriminering och misstänkliggörande ges förutsättningar för att organisera sig, för att stärka utsatta gruppers och individers egenmakt och möjlighet till demokratiskt deltagande i samhället.

FN:s särskilda rapportör för rätten till mötes- och föreningsfrihet har understrukit att rätten till föreningsfrihet omfattar rätten “att verka fritt och att skyddas från otillbörlig inblandning, att få tillgång till finansiering och resurser och att kunna delta i offentliga angelägenheter.”

Beslut om stöd till organisationer kan ha en direkt negativ påverkan på föreningsfriheten och religionsfriheten. Det är också av stor vikt att regelverk och beslut inte verkar diskriminerande. Principen om icke-diskriminering kräver att myndigheter avstår från att vidta åtgärder eller agera på sätt som direkt eller indirekt kan vara diskriminerande mot grupper som definieras av t ex etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.

Islamofoba hatbrott är ett reellt hot för många människor i Sverige och muslimers lagliga aktiviteter och religiösa tillhörighet misstänkliggörs. FN har följdriktigt uttryckt oro för den utsatthet som bland annat muslimer upplever här. Amnesty International uppmanar Göteborg och andra kommuner att säkerställa att fördelningen av medel till organisationer sker på ett icke-diskriminerande sätt och att även organisationer som arbetar för att främja marginaliserade gruppers rättigheter har samma chanser att få finansiering som andra organisationer.

Anna Johansson, tillförordnad generalsekreterare Amnesty International Sverige.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Amnesty International

You must be logged in to post a comment Login