COP26: Positiva signaler från klimatmötets första vecka

Av på 5 november, 2021
Att öka ambitionsnivån i ländernas klimatplaner är en central fråga på COP26-förhandlingarna, menar Kenneth Möllersten.
Foto: IVL Svenska Miljöinstitutet

För att begränsa den globala uppvärmningen till så långt under 2 grader som möjligt och sträva mot 1,5 grader krävs höjda ambitioner och omedelbara initiativ för att åstadkomma större utsläppsminskningar.

Men nu kommer det en del positiva signaler från COP26-mötet, menar Kenneth Möllersten, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och klimatförhandlingsexpert. Och Sverige kan få en viktig roll som förebild och vägvisare på den utmanande vägen mot netto-noll.

Enligt en analys som publicerades i maj så är världen, med ländernas klimatlöften till 2030, på mot en uppvärmning på 2,4 grader. Under COP26-mötet har en ny analys av Climate Resource offentliggjorts. Den räknar in de senaste uppdateringarna som länderna har gjort av sina klimatlöften och indikerar istället en uppvärmning på 1,9 grader.

– Parisavtalet var en enorm framgång när det beslutades, det höjde ambitionsnivån i den internationella klimatpolitiken till en helt ny nivå jämfört med tidigare. Det vi ser nu är att den samlade ambitionsnivån i länders individuella nationella klimatplaner till 2030 och långsiktiga mål om nettonollutsläpp börjar närma sig Parisavtalets mål att begränsa temperaturhöjningen till väsentligt under 2 grader. Samtidigt är det viktigt att dessa förutsägelser är baserade på framtida nationella mål. Om man istället ser till redan införda styrmedel för minskade utsläpp är vi på väg mot en temperaturhöjning på mellan 2.7-3.1 grader. Det gäller nu att snabbt gå från ord till handling, säger Kenneth Möllersten.

Att öka ambitionsnivån i ländernas klimatplaner är en central fråga på COP26-förhandlingarna.

– Från de första dagarna av klimatmötet har det kommit glädjande besked om nära 130 länder som lovar att stoppa avskogningen till 2030 och 100 länder, med EU och USA i spetsen, som gjort en gemensam utfästelse om att minska metanutsläppen med 30 procent till 2030. Bara minskningen av metanutsläpp skulle enskilt kunna begränsa temperaturhöjningen till 2050 med 0.2 grader, säger Kenneth Möllersten.

En annan viktig fråga kommer att vara att komma i mål med Parisavtalets artikel 6, som handlar om överföring av utsläppsminskningsenheter mellan länder och att länder kan tillgodoräkna sig resultatet av samarbetet för att uppnå sina nationella klimatplaner.

– Flera viktiga detaljer återstår att förhandla men får man till en effektiv utformning kan det bidra till en höjd ambitionsnivå och till mobilisering av ny finansiering. Viktigt dock är att säkerställa att den kollektiva ambitionsnivån inte urholkas vid överföring av utsläppsminskningsenheter. Andra frågor som får mycket utrymme under mötet är klimatfinansiering och klimatanpassning – frågor som till stor del handlar om finansiellt stöd från rikare länder till utvecklingsländer. Det fattas fortfarande mycket innan de rika länderna har levt upp till det löfte som de en gång gjorde om finansiellt stöd på 100 miljarder dollar årligen. Det har redan märkts att detta är en av förhandlingarnas mer besvärliga frågor.

Hur kan Sverige påverka andra länders klimatambitioner?

– Sverige ligger längst fram i världen när det gäller att ta fram en konkret plan för hur nettonollutsläpp ska kunna uppnås och nettonegativa utsläpp därefter. Världens blickar riktas mot Sverige och våra höga ambitioner att få till de negativa utsläpp som måste till och som kräver ny teknik och nya styrmedel. Sverige kan få en väldigt viktig roll som förebild och vägvisare åt andra länder som ska ge sig ut på den utmanande vägen mot netto-noll.

Världen/Sverige
Örebronyheter

Källa Svenska Miljöinstitutet

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in