Immunförsvaret har koppling till könshormoner

Av på 28 mars, 2021

Att män drabbas hårdare av vissa infektionssjukdomar har blivit tydligt under den nuvarande covid-pandemin, där män har högre dödlighet än kvinnor. I en ny avhandling vid Umeå universitet visas att en orsak till olikheterna är att det kvinnliga könshormonet östrogen spelar en roll för immunförsvaret.

– ­Man kan säga att naturen har gett kvinnor ett visst medfött skydd mot en del svåra infektioner och att könshormoner bidrar i detta avseende. Var i menstruationscykeln kvinnan befinner sig tycks också spela roll, säger Peik Brundin, infektionsläkare och doktorand vid Umeå universitet.

Mannen som blir däckad av en enkel förkylning, är något som det ofta skämtas om. Men det är inte bara en fördom, och det handlar inte nödvändigtvis om att män gärna beklagar sig mer än kvinnor. Männen blir verkligen påtagligt sjukare än kvinnor vid många infektionssjukdomar. I covid-19 är män överrepresenterade på intensivvårdsavdelningarna och har klart högre dödlighet än kvinnorna. Även vid säsongsinfluensa får kvinnor i regel mildare symtom med färre sjukhusinläggningar än män. Ett viktigt undantag är gravida kvinnor där influensan kan bli mycket allvarlig. Kvinnor har lägre virusnivåer i blodet vid HIV och de drabbas mer sällan av tuberkulos. Däremot har kvinnor en ökad risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar som till exempel reumatism, multipel skleros och den autoimmuna reumatiska sjukdomen SLE, något som delvis kan ses som baksidan av ett starkt immunförsvar.

Östrogen signalerar i blodkroppar
I sin avhandling kastar Peik Brundin nytt ljus över hur det kvinnliga könshormonet östrogen signalerar i vita blodkroppar, och hur hormonerna påverkar aktiviteten hos gener i vita blodkroppar med betydelse för immunförsvaret.

Könshormonerna östrogen, progesteron och testosteron påverkar alla immunförsvaret på flera olika nivåer. Det gäller både det nativa, det vill säga medfödda, och det adaptiva, förvärvade, immunförsvaret. De olika nivåerna av könshormoner hos män och kvinnor tros bidra till skillnader i immunrespons och därmed till symtombild och grad av sjuklighet. Receptorer för könshormoner finns i flera vävnader i kroppen, inte nödvändigtvis kopplade till reproduktion, och i varierande grad även i olika vita blodkroppar som utgör själva stommen i immunförsvaret.

För att studera könshormonernas påverkan har Peik Brundin vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, i samarbete med en forskargrupp vid Karolinska Institutet, registrerat hormonnivåer, samt studerat förekomst av hormonernas receptormolekyler och aktivering av immunrelaterade gener i vita blodkroppar. Studierna har utförts på friska försökspersoner och patienter med virusinfektioner. Friska unga kvinnor har även följts under menstruationscykeln med upprepade provtagningar.

Menscykel påverkar immungener
De viktigaste resultaten från studierna visar att ett flertal immunrelaterade gener aktiveras relaterat till fas i menstruationscykeln, vilket stärker uppfattningen att könshormoner påverkar immunförsvaret. En högre genaktivering sågs under ägglossning och i lutealfas, det vill säga perioden efter ägglossning och före menstruation, jämfört med follikelfas, perioden efter menstruation och före ägglossning.

Östrogen kan påverka genuttrycket i kroppens celler genom sina receptormolekyler, östrogenreceptor alfa och beta, ERalfa och ERbeta. Flera studier har visat på en viktig roll för östrogenreceptorer i bland annat bröstcancer och tjocktarmscancer. På friska individer finns det dock sparsamt med studier. I avhandlingen visas att förekomsten av ERalfa och ERbeta skiljer sig mellan olika typer av immunceller. Vidare presenteras, vilket inte tidigare visats, att en variant av betareceptorn, ERbeta2, är den helt dominerande i flera undersökta celltyper med centrala roller i immunförsvaret, T-hjälparceller, cytotoxiska T-celler och NK-celler, ”natural killer”-celler. ERbeta2 tros ha som uppgift att blockera den ”ordinarie” östrogensignaleringen och kan därför fungera som en reglerande mekanism i cellen.

Fynden utgör pusselbitar i kartläggningen av hur immunförsvaret är reglerat. Att bättre förstå det kan ha betydelse för forskning inte enbart på infektionssjukdomar, utan också forskning kring cancer och autoimmuna sjukdomar.

– Genom att bättre förstå hur könsskillnader vid sjukdom uppkommer, kan vi lära oss om män och kvinnor skulle vara gynnade av könsspecifik behandling, dosering av läkemedel eller vaccin, eller om symtombilden skiljer sig mellan könen, säger Peik Brundin.

Hälsa | Regionalt
Örebronyheter

Källa: Umeå universitet

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in