Lokalt – Effektiv behandling av fantomsmärta hos armamputerade

Av på 12 december, 2016

Hur kan man lindra fantomsmärtor hos armamputerade? Det har forskare undersökt i en nyligen publicerad artikel i den högt rankade tidskriften The Lancet. Arbetsterapeut Liselotte Hermansson vid Region Örebro län har medverkat.

Fantomsmärta innebär att personen med en amputerad arm har en fantomupplevelse av en arm. Det kan vara en smärtsam upplevelse. Tidigare har det funnits hjälp att få i form av spegelterapi som lurade hjärnan. Patienten såg en spegelbild av sin friska arm och när armen rörde sig så fick patienten en bättre kontakt med fantomarmen vilket lindrade smärtan.

Elektroder kopplade till ett datasystem
Elektroder och en markör sätts på den kvarvarande delen av armen. Det gör att en virtuell arm projiceras på bilden av den kvarvarande delen av armen på en dataskärm. Patienterna får sedan exempelvis följa rörelser i bilden av armen på skärmen.

Den metod vi har tagit fram tar forskningen ett steg längre. Patienten behöver inte ha en frisk arm som förebild utan armen visas virtuellt på en dataskärm, så även dubbelsidigt amputerade kan få behandlingen. Här styr personen själv handen samtidigt som de tänker sig att de rör fantomarmen, säger docent Liselotte Hermansson, arbetsterapeut på ortopedteknik och forskningshandledare vid universitetssjukvårdens forskningscentrum på Universitetssjukhuset Örebro.

Det är en stark upplevelse för patienten att genomgå träningen. Den kan likställas med då man får en protesarm.

Personer som amputerar en arm beskriver ofta en stickande, krampande smärta. Den upplevs som skrämmande men för en del övergår smärtan och försvinner. Vi vill hjälpa de patienter som har kvar fantomsmärta.

Förbättrad livskvalitet
Resultatet visar förbättrad vård för patienter med fantomsmärta hos armamputerade. Behandlingen kan förbättra livskvalitet hos amputerade, den kan minska behovet av tung smärtstillande medicinering och öka möjligheterna för återgång till arbete.

Det mest fantastiska var att anhöriga till dem som deltog i studien uttryckte att de hade fått en mycket trevligare partner efter behandlingen. De var inte lika trötta och lättirriterade. Det märktes tydligt att de som blev hjälpta av behandlingen var piggare och gladare.

I studien ingick 14 patienter från Örebro, Stockholm, Göteborg och Ljubljana i Slovenien, varav fem patienter från dysmeli och armprotesenheten vid Universitetssjukhuset Örebro. Resultat från studien visar att den här metoden är effektiv för de flesta patienter med fantomsmärta.

Beviljade medel från Vinnova
Nästa år planerar forskarna att utföra en större studie och då även inkludera benamputerade. Patienter från geriatriska kliniken kommer att erbjudas att medverka i studien. Beviljat anslag från Vinnova gör det möjligt att genomföra fortsatt studie kring fantomsmärtor.

Faktaruta

Armamputation
Förekomsten av armamputation i befolkningen över 18 år är omkring 11.6/100 000 personer. Omkring 85 % av amputationerna orsakas av olyckshändelser, för män är den vanligaste orsaken arbetsplatsolyckor (41.4 %) medan det för kvinnor är trafikolyckor (41.2 %). Det är fem gånger vanligare hos män. Skadan är oftast ensidig och amputationen ligger på underarm eller handledsnivå (61.4 %) (Östlie 2011). Beroende på omfattning av skadan så kan patienter som har genomgått armamputation behöva rehabilitering i form av rörelseträning, smärtbehandling, utprovning av armprotes eller andra hjälpmedel, eller andra åtgärder i miljön för att underlätta återgång till arbete och ett självständigt liv.

Fantomsmärta
Fantomsmärta är upplevelse av smärta från en amputerad kroppsdel. De flesta personer som amputerats drabbas av oftast övergående besvär i form av fantomkänsla, upplevelser från den kroppsdel som inte längre finns kvar. Hos omkring 70 % av de amputerade gör kroppsdelen ibland ont. Smärtan minskar oftast efter hand men kan i svåra fall vara mycket besvärande. Omkring 10 % av patienterna får kvarstående smärta. Fantomsmärtan är oftast kontinuerlig men det förekommer anfall av krampartad och brännande smärta, klåda, kyla eller tryck i den amputerade kroppsdelen. Vetenskapen vet ganska lite om hur fantomsmärtor uppstår. En hypotes är att det blir en omorganisation i centrala nervsystemet, när en del av hjärnan inte längre stimuleras av rörelser och förnimmelser.

Idag behandlas fantomsmärtor med en mängd olika metoder. Exempel är så kallad spegelterapi, olika typer av läkemedel, akupunktur och hypnos. Men i många fall hjälper ingenting. Genom den nya behandlingen lär man sig att röra på sin fantomarm och när man får kontroll på fantomarmen blockeras smärtsignalerna från hjärnan och fantomsmärtan minskar.

Artikeln i The Lancet heter Phantom motor execution facilitated by machine learning and augmented reality as treatment for phantom limb pain: a single group, clinical trial in patients with chronic intractable phantom limb pain. Den finns att läsa på deras hemsida.

Hälsa | Lokalt
Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in