Lokalt | Hajmusiken fick föräldrar i riskzon att se sina barn på nytt sätt

Av på 4 november, 2015

Föräldrar blev uppmärksamma på sin inre ”hajmusik” och lärde sig se sina barn på ett nytt sätt.

Hajmusiken är ett centralt begrepp i ett nytt program för att stötta barnfamiljer i riskzonen. Kerstin Neander vid Örebro universitet har gjort en utvärdering som visar på goda resultat.

– Föräldrarna fick hjälp att se att det inte är fel på barnet, utan att deras reaktioner beror på egna smärtsamma minnen från barndomen, säger Kerstin Neander.

Anknytningsteorin är grunden för föräldraprogrammet Trygghetscirkeln – den svenska översättningen av det amerikanska originalet COS-P (Circle of Security ‑ Parenting) som nu provats på tre verksamheter i Sverige. Både behandlare och föräldrar var väldigt nöjda och utvärderingen visar också att Trygghetscirkeln ökade effekten av behandlingen.

Det var Kerstins Neanders nyfikenhet som ledde till att hon och anknytningsforskaren Pia Risholm Mothander vid Stockholms universitet, tog initiativ till att Trygghetscirkeln introducerades i Sverige. Deras utvärdering har gjorts på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Trygghetscirkeln har använts som ett extra tillskott i den ordinarie behandlingen som riktar sig till späd- och för småbarnsfamiljer i riskzonen. Målet för Trygghetscirkeln är att föräldrarna genom reflekterande samtal i grupp ska få en djupare förståelse för sina barns behov av känslomässigt stöd. Utvärderingen jämför de familjer som enbart fick den ordinarie behandlingen med de som dessutom fick åtta träffar med Trygghetscirkeln.

De föräldrar som deltog i studien hade uttalade problem före behandlingen, med stress, psykisk ohälsa och med sina relationer till barnen. Däremot hade inte barnen utvecklats några specifika problem, vilket har att göra med att de flesta var under ett år gamla.

Kerstin Neander och Pia Risholm Mothander har följt upp behandlingarna vid tre tillfällen, senaste i våras, genom att intervjua behandlare och föräldrar. I båda familjegrupperna var utvecklingen positiv. Hos dem som tagit del av Trygghetscirkeln var framstegen ännu klarare, särskilt föräldrarnas inre bilder av sig själva och i synen på barnen.

I kommentarerna från föräldrar och behandlare lyfts ett av Trygghetscirkelns begrepp fram – hajmusiken. Konkret är det musiken ur filmen ”Hajen”, och i Trygghetscirkeln en beskrivning av känslan i den egna ”bakgrundsmusiken”.

– För föräldrar kan behandlingen väcka sorg, eftersom den sätter igång tankar på vad i deras bakgrund som gjort att de inte kan trösta sina barn, äger Kerstin Neander.

Trygghetscirkeln är bland annat just en bild av en cirkel där förälderns roll är att alltid vara ”större, starkare, klokare och snäll”, den trygga famn som barnet behöver för att våga sig ut att upptäcka omvärlden, i förvissning om att det går att komma tillbaka. Mamma och pappa ska vara följsamma, men också bestämma när det krävs.

– Det grundläggande är synen på barnet, att till exempel förstå att när ett litet barn är utom sig och vrålar är det ett uttryck för att barnet behöver sina förälder för att bli lugn och få ordning på livet igen, säger Kerstin Neander.

Hon presenterar utvärderingen för första gången vid ett seminarium 10 november. Resultatet publiceras sedan på Folkhälsomyndighetens hemsida.

Örebro Universitet
Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in