Ny antologi från nätverk om literacy
Det nationella Forskarnätverket Literacy-praktiker har under en treårsperiod, med stöd från Vetenskapsrådet, bedrivit internationella forskarmöten vid fem olika lärosäten, bland annat Örebro universitet. Under november 2013 ger nätverket ut två antologier. Professor Sangeeta Bagga-Gupta vid Örebro universitet är huvudredaktör för antologin Literacy-praktiker i och utanför skolan (Gleerups) där tio forskare presenterar studier av en rad olika literacy-praktiker.
Literacy, ett framträdande tema som studeras inom forskningsgruppen CCD (Culture, Communication and Diversity) vid Örebro universitet, beskrivs som läs- och skrivkunnighet i vid mening. Detta innebär ett utvecklande och tillägnande av läsning och skrivning i diverse sammanhang där språket fungerar som ett bidrag till att finslipa individens förmåga till samhällsgemenskap. Att utveckla literacyfärdigheter är en social och politisk process, snarare än enbart en kognitiv förmåga.
Utvidgat begrepp
Begreppet literacy började användas i Sverige under 90-talet då utbildningsvetenskapen började söka efter en mer utvidgad innebörd av såväl språk, som läsning-skrivning. I fokus finns språkande (engelskans languaging), betraktat ur kommunikativa, sociokulturella, historiska och sociolingvistiska perspektiv.
Nätverket för forskning kring literacy-praktiker har i sina internationella möten och utifrån flera olika forskningsintressen diskuterat både forskning och utveckling av teorier och metoder. Nätverkets arbete har resulterat i två böcker, förutom Literacy-praktiker i och utanför skolan också Scientific literacy – teori och praktik.
Fokus i Literacy-praktiker i och utanför skolan ligger på att synliggöra relationer mellan förväntningar (styrdokument, prov etc.), utbildningspraktiker och livet utanför utbildningssfären.
– I dag har kommunikationsteknologier och teknologiskt medierad kommunikation blivit centrala i såväl ungas som vuxnas liv, säger Sangeeta Bagga-Gupta. Detta innebär också att synen på lärande och utbildning, det vill säga vilken pedagogik som ska tillämpas inom utbildning, håller på att förändras.
Funktionell kunskap
Frågor som diskuteras i antologin är bl.a. vad som kännetecknar funktionell kunskap inom specifika literacy-praktiker, hur denna kunskap kan göras tillgänglig, hur literacy-färdigheter utvecklas i och utanför skolan och vilken roll digitala medier spelar?
I bokens olika kapitel diskuterar författarna framväxten av literacy-begreppet och redovisar empiriskt baserade näranalyser av dels ungas bruk av olika kommunikationsteknologier och literacy-verktyg, dels skolans krav på medieanvändning så som de formuleras i grundskolans styrdokument. Boken tar också upp vad som kännetecknar en god läsförmåga och hur man kan tala om den. Dessutom diskuteras ämnet ”svenska som andraspråk” som en särskiljande literacy-praktik.
Örebronyheter
Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in