Home   >   Ekonomi   >   Så var bostadsåret 2022

Så var bostadsåret 2022

By on 17 januari, 2023
Arkivbild

Bostadsmarknaden 2022 präglades av både upp- och nedgångar visar bostadssajten Boolis summering av det gångna året. Året inleddes med snabba försäljningar, intensiva budgivningar och höga slutpriser – för att sedan tvärnita. 2022 avslutades med ett högre utbud än efterfrågan och rekordmånga prissänkta bostäder. Booli ser en tydlig påverkan från inflationen, de höga el- och räntekostnaderna och det oroliga världsläget. Trots detta höll sig den genomsnittliga prisnivån för 2022 över 2020 års nivå.

Pandemiåren 2020 och 2021 var två ovanligt starka år på bostadsmarknaden, framförallt för hus. När Booli sammanfattar bostadsåret 2022 pekar flera nyckeltal mot en återgång till hur marknaden såg ut före pandemin.

Totalt visades 70 870 hus till salu på Booli under året. Det är 8% fler än under 2021. I snitt var husen till salu i 24 dagar innan de togs bort. En ökning med 7 dagar från genomsnittet för 2021, men på samma nivå som åren dessförinnan. 

Även på lägenhetsmarknaden skedde en inbromsning. I genomsnitt var en lägenhet till salu i 19 dagar,  tillbaka på samma nivå som innan pandemin. Under 2021 gick det 5 dagar snabbare innan en lägenhet såldes. Även budgivningarna påverkades under året. I genomsnitt gick budgivningarna för lägenheter upp med 5,8 procent mot utgångspriset. Det är en minskning mot fjolåret då snittet var 9,2 procent.

Prisnivåer under 2022

Bostadspriserna höll sig på ungefär samma höga nivå som under 2021 sett till genomsnittet för helåret. För lägenheter sjönk kvadratmeterpriserna något, en minskning med 1,5 procent mot 2021 men en ökning med 8 procent mot 2020. Trots rapporter om kraftigt sjunkande villapriser under hösten så ökade genomsnittspriset under året med 2,5 procent mot 2021. Detta förklaras av att medelslutpriserna var rekordhöga under våren, för att sedan minska kraftigt under andra halvan av året.  

Två olika marknader 

Även om de flesta nyckeltalen för helåret inte visar på dramatiska förändringar så innehöll året både kraftiga upp- och nedgångar. I nästan alla nyckeltal syns ett tydligt skifte mellan de två halvåren. Året inleddes starkt med ett lägre utbud av bostäder, snabba försäljningar och många budgivare som budade upp priserna till höga nivåer. Under andra halvan av året vände trenden totalt. 

Det beror bland annat på att bostadsmarknaden påverkades av den stigande inflationen och ökade kostnader för el och räntor under hösten. Dessutom skapade oron i omvärlden en osäkerhet på marknaden och många köpare avvaktade ett bostadsköp.

– Man kan se det nästan som två olika marknader, en före och en efter sommaren. Det gör det svårare att dra generella slutsatser för helåret, man behöver ta hänsyn till utvecklingen under hela året, säger Karin Grundeus, presskontakt på Booli.

Under hösten ökade utbudet eftersom fler bostäder lades ut till salu och en stor del av bostäderna inte blev sålda. Det tog även längre tid innan de såldes. Budgivningarna blev lugnare och hade färre budgivare. Särskilt tydligt syntes det på villamarknaden.

– En förklaring är att villor påverkas i högre grad av elpriserna. Färre personer väljer att köpa hus på en osäker marknad, och när räntorna och drivmedelspriserna dessutom skjuter i höjden blir köpare ännu mer försiktiga, säger Karin Grundeus.

Rekordmånga prissänkta bostäder

Andelen prissänkta bostäder på marknaden nådde rekordhöga nivåer under 2022. Trenden tog fart efter sommaren i takt med att antalet försäljningar rasade.

– Att fler säljare sänkte utgångspriset under aktiv försäljning visar på att köpare och säljare hade olika förväntningar på priset. Men det beror också på att säljarna under hösten valde att gå ut med ett mycket högre utgångspris som många sedan fick sänka, säger Karin Grundeus. 

En av förklaringarna till höstens drastiska ökning av prissänkningar kan vara att fler säljare har bytt strategi. Tidigare kunde säljaren lägga ett lågt utgångspris som sedan budades upp. Under hösten minskade tron på en budgivning och säljaren la istället ett högre utgångspris. Det gjorde att budgivningarna inte gick upp på samma sätt som innan, och att fler säljare istället fick sänka utgångspriset senare för att möta köparen. Det vi ser nu är mer av en förhandling av priset mellan säljare och köpare istället för budgivning.

Ekonomi | Sverige
Örebronyheter

Källa: Booli

You must be logged in to post a comment Login