Vargens återkomst har påverkat älgavskjutningen
Foto: Kjell Erik Moseid
Vargens återkomst har bidragit till en minskad avskjutning av älg i svenska och norska vargrevir. Inom reviren fälls fortfarande fler älgar av jakt än av vargar, men vissa jaktlag inom reviren har påverkats mer än andra. Någon effekt på älgens betesskador på tall, eller på mångfalden av lövträd i skogen, har vargens återkomst däremot inte haft. Det visar tre nya rapporter från SLU och Høgskolan i Innlandet.
Gränsen mellan Sverige och Norge skär genom vargens kärnområde i Skandinavien. Inom projektet SKANDULV samarbetar vargforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Høgskolen i Innlandet i studier som rör vargens ekologi och förvaltning. Projektet verkar för att förmedla vetenskapligt grundad kunskap till förvaltningen och allmänheten i Norge och Sverige. Idag publiceras resultaten från tre studier som belyser olika aspekter på vad vargens återkomst har betytt i områden med vargrevir.
Varg påverkar jaktuttaget på älg
En analys av älgstammens utveckling – mätt med älgkvoter, fällda och observerade djur – visar att avskjutningen av älg har varierat mycket i både Norge och Sverige under de senaste årtiondena. Under denna period har antalet fällda djur minskat kraftigt, vilket till viss del kan förklaras av den växande vargstammen.
En ökad förekomst av varg visade sig påverka jägarnas jaktstrategi. I både Sverige och Norge infördes åtgärder för att minska den totala dödligheten i älgstammen (minskad avskjutning) samtidigt som man maximerade produktiviteten i älgstammen (minskad avskjutning av kor).
Jakten tar fler älgar än vargarna inom vargrevir – men stor variation mellan olika delar av reviren
Hur ser då jaktuttaget av älg ut inom ett vargrevir? Här visar en ny studie att jakten generellt tar två till tre gånger fler älgar än vargarna gör inom vargrevir. Vargarna använder dock inte alla delar av reviret lika mycket, vilket gör att även deras älguttag varierar inom reviret.
Studien visar också att det sköts färre älgar i de delar av vargreviren där vargarna spenderade mer tid och sannolikt dödade flera älgar. Vargarnas ojämna fördelning av tid i olika delar av reviret leder därmed till en ojämn fördelning av jaktuttaget mellan olika delar av reviret, dvs. mellan olika jaktlag.
Varg påverkar inte betesskador från älg eller mångfald av lövträd
Den tredje frågan som har undersökts är om vargen genom sin påverkan på älgstammen skulle påverka älgens mat, det vill säga betestrycket på tall och förekomst av olika arter av lövträd. Ett minskat betestryck från älg skulle kunna gynna älgens favoritväxter och minska betesskadorna för skogsbruket. Sådana kaskadeffekter, dvs. påverkan på mer än en nivå i näringskedjan, har rapporterats från andra håll i världen i spåren av rovdjurs återkomst.
En ny studie visar dock att vargen i Sverige och Norge inte har någon eller mycket begränsad inverkan på täthet av älgar, betesskador på tall och på mångfalden av rönn, asp, sälg och ek.
Orsaker till att det ser ut så här i Skandinavien är sannolikt ett högt jakttryck på både rovdjur och bytesdjur i kombination med ett intensivt skogs- och jordbruk som skapar förutsättningar för höga tätheter av bytesdjur. I det sammanhanget verkar vargens återkomst inte ha påverkat älgarnas täthet eller deras val av skogstyp så pass mycket att det skulle kunna ha betydelse älgens betesväxter.
Regionalt
Örebronyheter
You must be logged in to post a comment Login