- Anders Larsson invald i IIHF:s styrelse
- Jordnötter och jordnötssmör minskar stress hos unga vuxna
- Anställda i skogsbranschen lär sig falla rätt med judo
- Höstfloden har betydelse för elpriset
- Coronaläget – Örebro Län 28 nya fall
- Maja Francis debutalbum “A Pink Soft Mess” ute nu
- Kropp hittad i södra länsdelarna
- ”Blunda och gå” av Leia
- Inte värdigt ett land där barnkonventionen gjorts till lag
- Beslut om ny ordförande för Kommunstyrelsen
Viktigt att mäta produktivitet i offentlig sektor
Det finns stora brister när det gäller statistik som kan användas för att förstå och förbättra produktiviteten i offentlig sektor. Det skriver Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet och Harald Edquist, forskare vid tankesmedjan Fores, i en rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, vid Finansdepartementet.
Den offentliga sektorn utgör en stor del av den svenska ekonomin. Sektorns produktivitet har därför stor betydelse för landets ekonomiska utveckling.
– Vi presenterar nu ett antal förslag för att utveckla metoderna och förbättra kunskapen, vilket i sin tur gör att vi kan förbättra produktiviteten, säger professor Lars Hultkrantz.
Mätningar av produktiviteten måste göras med kvalitetsjusterade prestationsmått för att bli rättvisande. Inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården kan så kallade kvalitetsjusterade levnadsår användas för att följa utvecklingen och förbättra nationalräkenskaperna. Det betyder att man inte bara tar hänsyn till hur många år extra olika medicinska insatser kan ge utan även kvaliteten på dessa år ska vägas in.
Inleda utvecklingsarbetet
– Det kan vara bra att inleda utvecklingsarbetet bland individuellt konsumerade tjänster som utbildning, hälso- och sjukvård och äldreomsorg men på längre sikt bör Statistiska centralbyrån och andra myndigheter utveckla metoder för att mäta prestationer när det gäller kollektiva ändamål som vägar, rättsskipning och brandförsvar, säger Lars Hultkrantz.
Inom kommunsektorn kan även redan existerande data från så kallade öppna jämförelser användas som mätsticka för sektorns utveckling. De har tagits fram sedan 2006 för flera områden som skola, hälso- och sjukvård och läkemedel.
– Slutsatsen är att de olika måtten kompletterar varandra samtidigt som det inom alla områden behövs omfattande metodutveckling för att tillförlitligt kunna följa utvecklingen över tid, säger Lars Hultkrantz.
Örebronyheter
Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in