55-procentspaketet

By on 19 april, 2023
Arkivbild
  • Kostnadsfria utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem ska fasas ut från 2026
  • Vägtransporter och byggnader läggs till i det nya utsläppshandelssystemet II från 2027
  • Nytt instrument för att förhindra koldioxidläckage ska skydda EU:s industri och öka den globala klimatambitionen
  • En social klimatfond ska bekämpa energi- och rörlighetsfattigdom

Parlamentet har antagit en reform av EU:s system för utsläppshandel som också innefattar luftfart och sjöfart, en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna och en ny social klimatfond.

På tisdagen godkände Europaparlamentet överenskommelserna med EU-länderna från slutet av 2022 om flera viktiga rättsakter som ingår i 55-procentspaketet. Det här är EU:s plan för att minska växthusgasutsläppen med minst 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer, i linje med EU:s klimatlag.

Reform av utsläppshandelssystemet

Reformen av utsläppshandelssystemet antogs med 413 röster för, 167 röster emot och 57 nedlagda röster. Med reformen höjs utsläppshandelssystemets ambition eftersom växthusgasutsläppen nu måste minska med 62 procent fram till 2030 jämfört med 2005 års nivåer. Enligt reformen ska kostnadsfria utsläppsrätter för företag fasas ut mellan 2026 och 2034. I ett nytt separat utsläppshandelssystem sätts pris på växthusgasutsläpp från vägtransporter och byggnader från och med 2027 (eller 2028, om energipriserna är exceptionellt höga).

Parlamentet har också röstat igenom att för första gången inkludera växthusgasutsläpp från sjöfartssektorn i utsläppshandelssystemet, med 500 röster för, 131 röster emot och 11 nedlagda röster. Parlamentet godkände även översynen av EU:s utsläppshandelssystem för luftfart med 463 röster för, 117 röster emot och 64 nedlagda röster. Det innebär att kostnadsfria utsläppsrätter från luftfartssektorn fasas ut till 2026 och att EU främjar användningen av hållbara flygbränslen.

Nytt instrument för att förhindra koldioxidläckage

Parlamentet antog med 487 röster för, 81 röster emot och 75 nedlagda röster reglerna för EU:s nya mekanism för koldioxidjustering vid gränserna. Mekanismen ska uppmuntra länder utanför EU att höja sin klimatambition och se till att varken EU eller globala klimatinsatser undergrävs av att produktion flyttas från EU till länder med mindre ambitiös miljöpolitik.

De varor som innefattas i mekanismen är järn, stål, cement, aluminium, gödselmedel, elektricitet och väte samt indirekta utsläpp under vissa omständigheter. Importörer av dessa varor kommer att behöva betala mellanskillnaden mellan koldioxidpriset i produktionslandet och priset på utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem.

Mekanismen för koldioxidjustering ska fasas in under åren 2026 till 2034 i samma takt som de kostnadsfria utsläppsrätterna fasas ut.

Läs mer om mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna i pressmeddelandet om överenskommelsen med EU-länderna.

En social klimatfond ska bekämpa energifattigdom

Parlamentet antog med 521 röster för, 75 röster emot och 43 nedlagda röster överenskommelsen med EU-länderna om att inrätta en social klimatfond från 2026 som ska se till att klimatomställningen blir rättvis och socialt inkluderande. De som ska dra nytta av fonden är utsatta hushåll, småföretag och transportanvändare som särskilt drabbas av energi- och rörlighetsfattigdom. Klimatfonden ska finansieras genom auktion av utsläppsrätter till ett belopp på max 65 miljarder euro. Ytterligare 25 procent ska täckas av nationella resurser, vilket uppskattas till 86,7 miljarder euro.

Nästa steg

Nu måste texterna formellt godkännas av rådet. De kommer sedan att offentliggöras i EU:s officiella tidning och träda i kraft 20 dagar senare.

Världen
Örebronyheter

Källa: Europaparlamentet

You must be logged in to post a comment Login