- Inreseförbud till Sverige även från Norge
- Många högstadieskolor undervisar nu på distans
- Ekonomiska råd stressar många unga
- Brand i bostad i Slätåsen, Garphyttan
- Glesbygden är förlorare när det gäller besiktning
- Man och kvinna spottade på tågvärd
- Kraft & Driv temat för andra omgången i Fotografera Ditt Lindesberg
- Tuff barndom ökar risken för sämre livsvillkor
- Ökad efterfrågan på begagnad hemelektronik leder till rekordpriser
- Coronaläget – Örebro Län 119 nya fall
Äldre ”debuterar” sent inom äldreomsorgen
En ny studie visar att genomsnittet för äldre personer som för första gången beviljas äldreomsorg eller långvarig sjukvård i hemmet sker vid 84 års ålder. Studien visar även att 80 procent av de som för första gången får äldreomsorg är ensamboende.
Bland äldreomsorgens debutanter är olika funktionsnedsättningar vanliga. Mer än hälften av de äldre behöver hjälp med att tillgodose något av de vanligaste grundläggande personliga behoven såsom att t.ex. duscha. En tredjedel är svårt eller mycket svårt rörelsehindrade och en av sex äldre är svårt kognitivt nedsatt, d.v.s. har svårt att minnas eller att orientera sig i tid och rum.
– Anledningen till att personen sökt äldreomsorg får antas vara att man själv (eller anhöriga) upplever svårigheter i att klara det dagliga livet på egen hand. En debut i äldreomsorgen kan sägas markera inträdet i den fjärde åldern, som står för den sista perioden i en människas liv och som präglas av högre grad av sjuklighet samt nedsatt fysisk och psykisk förmåga. Man klarar sig inte själv, utan är beroende av hjälp från andra. Säger Mårten Lagergren författare till studien och Docent på Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.
Den tid man är i detta skede av livet är förhållandevis kort. Efter tre år har hälften av äldreomsorgens ”debutanter” avlidit och efter sex år återstår inte mer än en fjärdedel. Sex år efter att de äldre fått beviljad äldreomsorg bor närmare hälften (42 %) på särskilda boenden med heldygnsomsorg. Endast 17 % av de ursprungliga debutanterna lever och bor kvar i sitt eget boende efter sex år.
En uppdelning av äldreomsorgens ”debutanter” i ordinärt boende och serviceboende på dem som under de sex åren flyttat till boende med heldygnsomsorg, och dem, som bott kvar, visade på mycket stora skillnader i utvecklingen av graden av funktionsnedsättning. Den stora förändringen förefaller ske flyttningsåret.
– Det är här oklart vad som är orsak och verkan. Blir man sämre för att man flyttar eller flyttar man för att man blivit sämre? Med de data som här varit tillgängliga går det inte att besvara denna fråga, men skillnaden mellan flyttare och kvarboende är minst sagt slående, menar Mårten Lagergren.
Örebronyheter
Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in