- Många svenskar nekas att arbeta på distans efter pandemin
- Petra Marklund till Under Bar Himmel
- Användning av AstraZenecas vaccin avvecklas
- Var rädd om vårat dricksvatten
- Vi spenderar 2,5 semesterveckor i matbutiken varje år
- Sommarvärmen ökar risken för vibrioinfektioner
- Fortsatt högtryck på bostadsmarknaden
- Coronaläget – Örebro Län 7 nya fall
- Nattens händelser från Polisen
- Lexi Berg här med nya singeln Midnight Sun
Äldre ”debuterar” sent inom äldreomsorgen
En ny studie visar att genomsnittet för äldre personer som för första gången beviljas äldreomsorg eller långvarig sjukvård i hemmet sker vid 84 års ålder. Studien visar även att 80 procent av de som för första gången får äldreomsorg är ensamboende.
Bland äldreomsorgens debutanter är olika funktionsnedsättningar vanliga. Mer än hälften av de äldre behöver hjälp med att tillgodose något av de vanligaste grundläggande personliga behoven såsom att t.ex. duscha. En tredjedel är svårt eller mycket svårt rörelsehindrade och en av sex äldre är svårt kognitivt nedsatt, d.v.s. har svårt att minnas eller att orientera sig i tid och rum.
– Anledningen till att personen sökt äldreomsorg får antas vara att man själv (eller anhöriga) upplever svårigheter i att klara det dagliga livet på egen hand. En debut i äldreomsorgen kan sägas markera inträdet i den fjärde åldern, som står för den sista perioden i en människas liv och som präglas av högre grad av sjuklighet samt nedsatt fysisk och psykisk förmåga. Man klarar sig inte själv, utan är beroende av hjälp från andra. Säger Mårten Lagergren författare till studien och Docent på Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.
Den tid man är i detta skede av livet är förhållandevis kort. Efter tre år har hälften av äldreomsorgens ”debutanter” avlidit och efter sex år återstår inte mer än en fjärdedel. Sex år efter att de äldre fått beviljad äldreomsorg bor närmare hälften (42 %) på särskilda boenden med heldygnsomsorg. Endast 17 % av de ursprungliga debutanterna lever och bor kvar i sitt eget boende efter sex år.
En uppdelning av äldreomsorgens ”debutanter” i ordinärt boende och serviceboende på dem som under de sex åren flyttat till boende med heldygnsomsorg, och dem, som bott kvar, visade på mycket stora skillnader i utvecklingen av graden av funktionsnedsättning. Den stora förändringen förefaller ske flyttningsåret.
– Det är här oklart vad som är orsak och verkan. Blir man sämre för att man flyttar eller flyttar man för att man blivit sämre? Med de data som här varit tillgängliga går det inte att besvara denna fråga, men skillnaden mellan flyttare och kvarboende är minst sagt slående, menar Mårten Lagergren.
Örebronyheter
Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in