Home   >   Senaste nyheter   >   Allmänhetens reaktioner efter skarpa krigsuttalanden

Allmänhetens reaktioner efter skarpa krigsuttalanden

By on 10 februari, 2024
Bild: MSB

I början av januari tog många människor del av medierapporteringen om att det kan bli krig i Sverige och att privatpersoner, kommuner och andra aktörer behöver förbereda sig. MSB har undersökt hur detta påverkat allmänheten.

Resultatet av undersökningen visar att 38 procent kände en ökad oro, och att var tredje person har börjat fundera mer på sin egen hemberedskap.

I samband med Folk och försvars konferens i Sälen i början av januari fick uttalanden om den militära hotbilden mot Sverige stor spridning i media. Många hörde av sig till MSB och ställde frågor om hemberedskap, skyddsrum och hotbild. Efterfrågan av broschyren Om krisen eller kriget kommer ökade markant och hade 25 000 nedladdningar under ett par dagar, något som kan jämföras med ett 50-tal nedladdningar en vanlig dag.

För att få en bild av hur människor reagerade på medierapporteringen och hur den har påverkat människors beteende och förhållningssätt, lät MSB undersökningsföretaget Attityd göra en webbenkät bland drygt 1 000 personer.

Liten påverkan

Resultatet visar att många påverkades av uttalandena men inte i den utsträckning man kanske kunde ha förväntat sig.

  • Totalt 38 procent svarade att de kände en ökad oro i mycket stor/stor utsträckning som en följd av medierapporteringen. Fler kvinnor (42 procent) än män (23 procent).
  • Drygt 60 procent uppger att deras oro inte påverkats.
  • Totalt 30 procent uppger att de känner ett ökat engagemang för Sveriges beredskap, men 67 procent uppger att engagemanget inte påverkats. Bland dessa är de fler män (19 procent) som inte instämmer i påståendet om ökat engagemang än kvinnor (11 procent).

Reaktioner efter krigsutbrottet

Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 genomförde MSB en motsvarande undersökning för att se hur krigsutbrottet påverkat människors syn på att bland annat ha hemberedskap för en vecka och engagemanget i Sveriges beredskap. En jämförelse mellan de båda undersökningarna visar att människor i betydligt större utsträckning påverkades av krigsutbrottet jämfört med uttalandena om att det kan bli krig i Sverige.

Totalt 50 procent upplevde oro och 52 procent kände ett ökat engagemang för Sveriges beredskap efter krigsutbrottet i Ukraina. Det är inte konstigt, att inträffade händelser och självupplevda kriser påverkar människors riskbeteende starkast har också stöd i forskningen.

– Det är positivt att 26 procent har stärkt sin hemberedskap, det är också bra att ännu fler planerar att göra detsamma. Men för att bygga en uthållig hemberedskap behövs det nu ett fortsatt långsiktigt arbete för att öka grundförståelsen för det säkerhetspolitiska läget och stärka människors beredskap att själva ta ansvar, säger Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör på MSB.

Ytterligare siffror från den senaste undersökningen (motsvarande siffra från mätningen efter krigsutbrottet i Ukraina inom parentes):

  • 29 procent har känt ett större ansvar för Sveriges beredskap Fler män – 20 procent än kvinnor – 13 procent uppger att de instämmer i påståendet i ganska eller mycket låg utsträckning (49 procent).
  • 30 procent uppger att de planerar att stärka sin hemberedskap som en följd av medierapporteringen – fler kvinnor – 37 procent än män – 23 procent och vanligast bland unga 18-29 år. Fler män, 31 procent, uppger att de inte har planer på att stärka sin hemberedskap jämfört med kvinnor – 16 procent.

– I flera av svaren är det signifikanta skillnader mellan kvinnor och män, men det kan också finnas skillnader i svaren mellan åldersgrupper och om man bor på landet eller i en större stad. Det är något som är återkommande i den här typen av undersökningar. Kvinnor känner generellt ett större ansvar och engagemang i frågor om hot, risker och beredskap jämfört med män. Samtidigt är det vanligt att män dominerar i branscher och yrken inom de här områdena, säger Christina Andersson, projektledare på MSB.

Sverige
Örebronyheter

Källa: MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Så här gjordes undersökningen
Frågorna är ställda via en webbenkät till 1 002 personer mellan 18 och 74 år. Datainsamlingen pågick mellan den 24 och 31 januari 2024. Resultatet har viktats på kön, ålder och region i kombination för att få en riksrepresentativ fördelning. Undersökningsföretaget Attityd har genomfört enkäten på uppdrag av MSB.

You must be logged in to post a comment Login