- Mingel – *Makeriet* Fredag 26 April 2024
- Make Music Corner på Makeriet
- Nu startar Nina egen vårdcentral
- Nu drar årets båtturer på Hjälmaren igång
- Bidra till en bra sommar för barn och ungdomar i Hällefors
- Bästa resultatet någonsin för Nora kommuns företagsklimat
- Stora kostnadsökningar för inhyrd personal i Örebro län
- Kommunkonst med känsla av natur visas på Lindesbergs stadsbibliotek
- Hans Sigge tar över ansvaret för kulturdonationen i Guldsmedshyttan
- Invigning av nya danshuset på Kävesta folkhögskola
Arktiska sjöar är “reaktorer” eller ”skorstenar” för koldioxid
En stor del av jordens sjöar finns på höga breddgrader i arktiska områden. Eftersom de tar emot och bearbetar organiskt kol från marken kopplar de samman terrestra och akvatiska kolcykler, samtidigt som de släpper ut koldioxid i atmosfären. Deras avlägsna läge och långa vinterperioder gör dem dock svåra att studera. Perioden med istäcke och efterföljande issmältning är dock viktig för att förstå koldioxidutsläpp från arktiska vatten, visar Dirk Verheijens avhandling vid Umeå universitet.
Verheijen och kollegor har studerat 43 arktiska sjöar i de svenska fjällen, från Jämtland till Riksgränsen, och följt hur kolet brutits ned och avgetts som koldioxid till atmosfären under hela säsongen med öppet vatten. Dessutom genomfördes en experimentell studie i Umeå, där manipulation av tillförseln av organiskt kol och temperatur gjorde det möjligt att undersöka sjöars funktion under framtida klimatförhållanden.
I sin avhandling visar Dirk Verheijen att arktiska sjöar antingen bryter ner organiskt kol och producerar koldioxid i sjön, eller släpper ut koldioxid från land direkt, men att dessa två källor sällan bidrar jämnt till sjöns koldioxidutsläpp.
Beroende på sjöns struktur och landskapets egenskaper kommer en av källorna i stället att dominera över 75 procent av det årliga utsläppet. Sjöar är alltså antingen huvudsakligen en ”reaktor” som bearbetar kol i landskapet eller en ”skorsten” som släpper ut koldioxid från landskapet i atmosfären. Särskilt djupare sjöar i skogsområden, med hög tillförsel av organiskt kol, visade sig ha betydande utsläpp till följd av kolnedbrytning och är därför mer benägna att fungera som ”reaktorer”.
Genom att studera sjöarna ett helt år kunde Verheijen och kollegor dessutom undersöka betydelsen av de olika årstiderna för sjöarnas utsläpp. Perioden med istäcke och efterföljande issmältning visade sig vara av stor betydelse för förståelsen av koldioxidutsläpp från arktiska system, särskilt klara vatten.
I genomsnitt släpptes 55 procent av den totala mängden koldioxid ut under issmältningen, och särskilt i klarvattensjöar med låg halt av organiskt kol släpptes en stor andel (upp till 100 procent) av de årliga koldioxidutsläppet ut under issmältningen.
Avhandlingen visar dessutom att ett varmare klimat, tvärtemot vad man hade förväntat sig, kan ha en dämpande effekt på nedbrytningen av organiskt kol genom ökad näringskonkurrens och förändringar i artsammansättning. Som ett resultat av detta kan varmare sjöar i själva verket uppvisa en minskad produktion av koldioxid i sjöarna och ta upp koldioxid i stället för att släppa ut den i atmosfären.
– I ett bredare perspektiv bidrar avhandlingen till vår kunskap om hur arktiska sjöar -en av de vanligaste sjötyperna på jorden- förhåller sig till de regionala kolcyklerna och vilka faktorer i sjöar och landskap som gör att de fungerar som ”skorstenar” eller ”reaktorer” i landskapet, säger Dirk Verheijen.
Resultaten understryker dessutom att utelämnande av utsläpp under issmältningen kan leda till att sjöar felaktigt klassificeras som kolsänkor, medan de i själva verket släpper ut koldioxid i årlig skala.
Framtida förhållanden med ökad tillförsel av organiskt kol till sjöarna kommer att ytterligare öka antalet ”reaktorer” i landskapet och öka det totala utsläppet av koldioxid från arktiska sjöar. I ett framtida varmare och fuktigare klimat förväntas ett större tillskott av organiskt kol således öka antalet ”reaktorer” i landskapet, samtidigt som den relativa mängden koldioxid som frigörs under issmältningen minskar. Å andra sidan kan förändringar i artsammansättning och minskat istäcke också öka mängden kol som tas upp av systemen, vilket potentiellt kan upphäva effekterna av tillförseln av organiskt organiskt kol till de årliga koldioxidutsläppen.
Sverige
Örebronyheter
Källa: Umeå universitet
Related Posts
Latest News
-
Mingel – *Makeriet* Fredag 26 April 2024
Makeriet 2024.04.26 * Fredag * Stig in till Makeriet och...
- Posted april 27, 2024
- 0
-
Brand i bostad i Askersund (Uppdatering)
Polisen är på plats vid en brand i Askersunds kommun,...
- Posted april 26, 2024
- 0
-
Make Music Corner på Makeriet
Succén Make Music Corner gör comeback på Makeriet! Christina Danas...
- Posted april 26, 2024
- 0
-
Nu startar Nina egen vårdcentral
Nina Pasanen är en av de första läkarstudenter som tagit...
- Posted april 26, 2024
- 0
-
Nu drar årets båtturer på Hjälmaren igång
Lördagen den 4 maj startar årets första båtturer med möjlighet...
- Posted april 26, 2024
- 0
-
Bidra till en bra sommar för barn och ungdomar i Hällefors
Vill din förening arrangera sommarlovsaktiviteter för barn och unga mellan...
- Posted april 26, 2024
- 0
-
Bästa resultatet någonsin för Nora kommuns företagsklimat
Nora kommun har uppnått sitt bästa resultat i någonsin i...
- Posted april 26, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login