- Invigning av nya danshuset på Kävesta folkhögskola
- The Riven är först ut i samarbete med Konstnärsnämnden
- Trots facklig blockad sök vård om du behöver
- Beslut om primärvården i norr är klart
- Traditioner med nya inslag i årets Valborgsfirande i Kumla
- Hemstickat i Wadköping återvänder för andra året i rad
- Första specialisterna bidrar till sjukvård i hela landet
- Naturbruksprogrammet i Örebro bjuder in till fest
- Besparingsåtgärder ger effekt
- Sju till frihetsberövade för grovt sabotage
Barnhushållens ekonomi: fattigdom minskar men klyftorna ökar
Arkivbild
Allt färre av barnhushållen i Sverige har inte råd med baskonsumtion, till exempel hyra, mat och lokala resor. Samtidigt ökar klyftorna i stort. Överrepresenterade bland de mest ekonomiskt utsatta är ensamstående föräldrar, framför allt kvinnor, samt utrikesfödda. Det visar en ny analys från Försäkringskassan.
År 2021 bodde cirka 5 miljoner individer i Sverige i ett barnhushåll. I den rapport som Försäkringskassan presenterar idag analyseras i vilken mån den ekonomiska familjepolitikens olika ersättningar, till exempel barnbidrag, bostadsbidrag och föräldrapenning– så kallade familjeersättningar – bidrar till att målen med den ekonomiska familjepolitiken nås.
Jämn andel bidrag över tid för hushåll med barn
Rapporten slår fast att familjeersättningarna bidrar till en förbättrad levnadsstandard för barnhushållen, framför allt de med lägre inkomster. Under 2021 kom i genomsnitt 8,4 procent av barnhushållens inkomster från familjeersättningarna, vilket är en minskning jämfört med 2020. Störst andel, 22 procent, får ensamstående kvinnor med flera barn.
Studien visar också att andelen av inkomsten som kommer från familjepolitiken under de senaste tjugo åren har minskat för dem med lägre inkomst, samtidigt som den varit relativt oförändrad för hushållstyper med högre inkomst. Något som delvis förklaras av att lönerna ökat mer än priserna – dvs att reallönerna stigit.
– Vissa av familjeersättningarna som föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning följer inkomstutvecklingen men andra, till exempel de behovsprövade bidragen, justeras efter prisutvecklingen. Så när lönerna ökar mer än priserna påverkar det särskilt barnhushåll med låga inkomster, till exempel ensamstående föräldrar. När systemet skapades utvecklades löner och priser i betydligt mer liknande takt än de senaste decennierna. Den här utvecklingen påverkar hur stor andel av barnhushållens inkomster som kommer från familjeersättningarna, säger Henrik Lindholm, analytiker på Försäkringskassan och huvudförfattare till rapporten.
Coronapandemin påverkar ensamstående
Coronapandemin har påverkat barnhushållens ekonomi negativt, framförallt bland ensamstående. Bland merparten av de hushåll som består av flera vuxna, alltså sammanboende, har förekomsten av ekonomisk utsatthet däremot varit relativt oförändrad, undantaget är hushåll med sammanboende vuxna med fler än två barn som haft en utveckling som påminner om de ensamstående.
– Sedan millennieskiftet har andelen barnhushåll som inte har råd med sin baskonsumtion minskat, samtidigt som inkomstskillnaderna har ökat. Ensamstående föräldrar, framför allt kvinnor, samt utrikesfödda är överrepresenterade bland hushåll som är ekonomiskt utsatta. Den här utvecklingen har fortsatt i samma riktning även under coronapandemin, säger Henrik Lindholm.
Ekonomi | Sverige
Örebronyheter
You must be logged in to post a comment Login