Brister i styrning och förvaltning när universitet och högskolor driver holdingbolag

Av på 4 mars, 2020

Riksrevisionen har granskat hur lärosätena driver sina holdingbolag och funnit att brister i styrning och förvaltning innebär att bolagen inte drivs tillräckligt affärsmässigt och effektivt. Bristerna beror delvis på regeringens styrning av universitet och högskolor.

På 1990-talet beslutade riksdagen att det skulle knytas ett antal holdingbolag till svenska universitetet och högskolor. Syftet var att bidra till att möjliggöra kommersialisering av forskningsresultat och innovationer så att de kommer till nytta i samhället.

Det finns idag 18 sådana holdingbolag. Riksrevisionens granskning visar att lärosätena, sammantaget, inte förvaltar dem aktivt och professionellt med värdeskapande som övergripande mål.

Denna slutsats baseras bland annat på att:

  • flertalet bolag har brister i riskhanteringen
  • sju bolag saknar ekonomiska mål för sin verksamhet, tre saknar både mål och strategier och fem bolag saknar strategi för avyttring av projektbolag
  • risken för jävssituationer är stor då mer än varannan bolagsordförande också är rektor eller vice rektor
  • delar av arbetet är bidragsfinansierat, trots att verksamheten ska bedrivas på affärsmässiga villkor
  • mer än en tredjedel av bolagen arbetar med uppdragsutbildning, utan att ha avtal med lärosätet om detta.

– En alldeles för stor andel av bolagen styrs inte affärsmässigt, effektivt och med god hushållning, säger Emelie Lilliefeldt, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen bedömer att dessa problem delvis beror på brister i regeringens styrning, som inte givit lärosätena förutsättningar för en aktiv och professionell förvaltning.

Granskningen visar också bland annat att:

  • riksdagen inte har fått information om holdingbolagen på samma sätt som för andra statligt ägda bolag,
  • regeringen inte har publicerat någon uppföljning av ägarstyrningen sedan 2012, och heller inte någon uppföljning av om arbetet med ekonomiska mål fungerar som det ska
  • det inte har utretts vilka effekter eller resultat som holdingbolagens arbete har givit.

– Med undantag från att tillsätta en utredning 2019 kan regeringens styrning på området i bästa fall beskrivas som halvhjärtad. Att lärosätena i många fall har valt att styra bolagen med samma bristande engagemang förvärrar situationen, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Rekommendationer i korthet

Regeringen rekommenderas att tydliggöra vilka verksamheter som kan ingå i bolagen, samt hur ansvar bör fördelas mellan bolag och lärosäte. Regeringen bör dessutom utreda hur rapporteringskedjan mellan bolag, lärosäte och regering kan utvecklas.

Lärosätena bör utveckla arbetet med mål, strategier och riskhantering i bolagen, samt utveckla uppföljningen av de uppdrag som avtalas med holdingbolagen.

För att utveckla bolagen och undvika jävsrisk bör lärosäten som utsett rektor eller vice rektor till ordförande i bolagsstyrelsen dessutom överväga att tillsätta en ordförande med tydlig affärsmässig kompetens.

Ekonomi | Regionalt
Örebronyheter

Källa Riksrevisionen

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in