En mer effektiv ekonomistyrning i kommunsektorn

Av på 6 september, 2021
Arkivbild

Kommuninvest publicerar nu en fokusrapport på ett tema som de senaste åren fått alltmer uppmärksamhet: ”Styrning i finansiell balans: En mer effektiv ekonomistyrning i kommunsektorn”. Rapporten har skrivits av ett team under ledning av Emelie Värja, forsknings- och utbildningschef.

Kommunsektorns ekonomi står i det långsiktiga perspektivet inför stora utmaningar. Den demografiska utvecklingen börjar nu på allvar få konsekvenser. Andelen äldre stiger, samtidigt som andelen yrkesverksamma minskar, i en växande befolkning. Det ger ökad efterfrågan på välfärd, tilltagande personalbrist och större svårigheter att få den ekonomiska ekvationen att gå ihop. Det kommer att krävas en rad insatser, från statens sida och i kommunsektorn, för att skapa långsiktig balans. En av de insatserna kan vara att på olika vis förstärka ekonomistyrningen.

I rapporten görs en genomgång av utvecklingsidéer och -förslag som förts fram i olika sammanhang. En slutsats är att införandet av generella tak för utgifter och/eller skuld, som gäller på samma vis för alla kommuner och regioner, av allt att döma inte är någon god idé. Konsekvenserna skulle bitvis kunna bli negativa eller destruktiva. Variationerna över landet är för stora. Dels står kommuner och regioner med helt olika grundvillkor i termer av demografi, geografisk dynamik, investeringsbehov m m. Dels finns det avsevärda olikheter i hur kommun- och regionkoncerner är organiserade.

Samtidigt konstateras i rapporten att införandet av variabla tak för utgifter och/eller skuld, som anpassas efter lokala/regionala förutsättningar, borde kunna vara möjligt. Det finns, exempelvis, redan ett antal kommuner och regioner som jobbar med begränsningar för sin skuldsättning. Mervärdena i att ålägga kommuner och regioner att arbeta med utgifts- och skuldtak är dock inte uppenbara. Det skulle finnas både fördelar och frågetecken i obligatoriska upplägg.

I rapporten lyfts en annan förstärkningsåtgärd fram som mer lovande: att tydligare styra mot den långsiktiga soliditetsutvecklingen och att primärt göra det med hjälp av noggrant preciserade resultatmål. Detta är varken nytt eller revolutionerande. I många kommuner och regioner jobbar man redan med kombinationen av dessa båda faktorer. Men det finns ändå kommuner och regioner som nog skulle kunna vinna på att i högre grad lyfta fram detta perspektiv i sin ekonomistyrning.

– Att öka fokuset på den långsiktiga soliditetsutvecklingen får inte innebära att man tappar helhetsbilden. Det är fortfarande viktigt att, exempelvis, följa utvecklingen av skuldnivåer och räntekostnader. Men i nuvarande läge kan det vara motiverat att låta soliditeten ta tydlig plats i helhetsekvationen. Ett sådant grepp kan säkerställa att tillgångssidan ges rimlig uppmärksamhet, att det egna kapitalet inte urholkas samt att mål och planer realt sett konsoliderar ekonomin. På så vis skulle det gå att bygga den bärkraft som krävs – utan att övervältra kostnader för dagens välfärd på kommande generationer, säger Emelie Värja, forsknings- och utbildningschef på Kommuninvest.

Ekonomi | Sverige
Örebronyheter

Källa: Kommuninvest

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in