Forskning visar att hypertyreos har stor påverkan på livskvalitén

Av på 17 mars, 2021
Foto Gabriel Sjölin.

Många som får sköldkörtelsjukdomen hypertyreos får leva med följderna av sjukdomen även efter behandling. Det kan vara upprepade återfall, flera behandlingar och begränsad återhämtning. Det visar forskning från Universitetssjukhuset Örebro. ”Patienterna har nedsatt livskvalité lång tid efter diagnos”, säger forskaren Gabriel Sjölin.

Studien är en av de största i sitt slag och är en uppföljning av de cirka 3000 patienter i Sverige som diagnostiserades med hypertyreos under åren 2003-2005. Patienterna var indelade i två grupper som studerades var för sig. I den ena gruppen hade patienterna Graves sjukdom, då immunförsvaret gör så att sköldkörteln bildar mer hormon, och i den andra gruppen toxisk nodulär struma vilket innebär att en eller fler knölar i sköldkörteln bildar för mycket hormon.

– Vi upptäckte att när de patienter som har Graves sjukdom fick behandling med radioaktivt jod verkar det ge en sämre livskvalité än övriga behandlingar, även efter lång tid, säger Gabriel Sjölin, specialistläkare på kirurgiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Han anser att de patienter som får hypertyreos bör informeras om att sjukdomen kommer ha påverkan under lång tid efter diagnos. Vid behandling av sjukdomen finns det tre alternativ. Det vanligaste är att medicin sätts in för att minska aktiviteten i sköldkörteln där det uppstått en överproduktion. Det andra alternativet är att patienten får radioaktiv jod som förstör sköldkörteln. Det sista alternativet är kirurgi och då opereras halva eller hela sköldkörteln bort. 

– Målet är att patienten ska få en behandling. Vi såg att det var en återfallsrisk på 50 procent efter medicinsk behandling och då får man prova något av de andra alternativen. De fick behandlingar i omgångar under åtta år. Vi såg att det påverkade livskvalitén hos patienterna och det finns inte beskrivet i tidigare forskning, säger han.

Mer forskning behövs
– Patienterna behöver få veta vilka symptom de ska vara uppmärksamma på. Det kan vara en ökad stress i form av hjärtklappning, rastlöshet, koncentrationssvårigheter, oro och ångest. Sedan behöver vi inom sjukvården vara beredda på uppföljning under lång tid. Med denna kunskap kan man också fortsätta undersöka vilka faktorer som påverkar detta och sedan hitta sätt att motverka dessa följder, säger Gabriel Sjölin.

Faktaruta

  • Vid hypertyreos uppstår ett överskott av sköldkörtelhormon. Det leder till att kroppens celler och organ jobbar på högvarv. Hypertyreos kallas även giftstruma och tyreotoxikos. 
  • Årligen drabbas cirka 2500-3000 personer av hypertyreos i Sverige. Det är runt 50 000 som har den autoimmuna sjukdomen. Det är en kronisk sjukdom. Graves sjukdom drabbar oftast kvinnor i 40-årsåldern.

Hälsa | Länet/Lokalt
Örebronyheter

Källa: Universitetssjukhuset Örebro

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in