Fyra miljoner till forskning för mer människocentrerad artificiell intelligens

Av på 18 november, 2021
Professor Alessandro Saffiotti, AI-forskare Jasmin Grosinger och roboten Pepper.
Foto: Jesper Eriksson

För att vi i framtiden ska kunna samarbeta med robotar och AI-system, måste de bli mer människocentrerade och proaktiva. Detta är målet för Alessandro Saffiottis, Jasmin Grosingers och Federico Pecoras nya forskningsprojekt, som får fyra miljoner från Vetenskapsrådet.

– Vi ska skapa en modell för hur och när en robot ska handla, säger Alessandro Saffiotti.

Artificiell intelligens med människocentrerad proaktivitet. Det är målet för ett nytt forskningsprojekt, som leds av professor Alessandro Saffiotti och AI-forskarna Jasmin Grosinger och Federico Pecora, och som fått 4,04 miljoner kronor i finansiering från Vetenskapsrådet.

Men vad innebär egentligen människocentrerad proaktivitet?

Alessandro, Jasmin och Federico ger en liknelse: Tänk dig att du har två kollegor på jobbet, herr ”Svårt-att-förstå” och fru ”Saknar-taktkänsla”. Båda är duktiga på sina arbetsuppgifter, men har också vissa brister. Herr Svårt-att-förstå måste få instruktioner för alla steg i arbetet, handlar aldrig på eget initiativ och saknar ett längre tidsperspektiv i sin planering. Fru Saknar-taktkänsla, å sin sida, påtvingar gärna sin vilja på andra kollegor, men kan inte förklara sitt beteende om hon ställs till svars.

Det kanske låter som att dessa kollegor kan vara omöjliga att jobba ihop med – men det är just så här som dagens artificiellt intelligenta system fungerar.

AI måste kunna handla på eget initiativ

På en välfungerande arbetsplats så förstår medarbetarna sammanhanget, handlar på eget initiativ och kan räkna ut framtida konsekvenser av sina handlingar. De är med andra ord proaktiva. De kan också resonera om både sina egna och andras preferenser och använda det för att tolka order och instruktioner i stället för att bara ta dem ordagrant. Därtill ska medarbetarna inte påtvinga andra sin vilja, utan vara tillmötesgående och kunna förklara sina beslut. Dessa egenskaper sammanfattas i begreppet ”människocentrerad”.

Forskarnas utmaning är att göra AI-system och robotar mer proaktiva och människocentrerade.

– Vi ska skapa en modell för människocentrerad proaktivitet och utveckla resonemangsalgoritmer som använder modellen för att härleda hur och när ett AI-system eller en robot ska handla, säger Alessandro Saffiotti.

– För att uppnå projektets mål ska vi ta fram metoder och teorier som är allmängiltiga. Det är en viktig aspekt eftersom vi på så sätt kan utveckla en generell lösning som kan användas i fler än bara ett specifikt system. Det betyder att vår teori exempelvis kan användas i en assistansrobot som kan hämta medicin från apoteket eller gå och handla när det behövs utan att bli ombedd. Men vår teori går lika bra att använda i en industriell robot som jobbar vid ett monteringsband och ska räcka verktyg i rätt tid till sin mänskliga medarbetare utan att bli tillsagd, säger Jasmin Grosinger.

Ska testa AI:n i smart hemmamiljö

Forskarna ska testa sin teori i olika användningsområden och -miljöer. Först ska metoden testas i ett program som simulerar en stad där en jordbävning ägt rum. Sedan ska den implementeras i en smart hemmamiljö där det finns assistansrobotar.

– I våra experiment kommer vi att utvärdera om vårt proaktiva system leder till önskvärda slutresultat och huruvida det är människocentrerat, säger Alessandro Saffiotti.

Ekonomi | Örebro Örebro Universitet
Örebronyheter

Källa Örebro Universitet
Text och foto: Jesper Eriksson

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in