Hopp och klimatoro – vilken roll spelar tillit till forskningen

By on 1 februari, 2022
Maria Ojala.
Foto: Örebro Universitet

Litar ungdomar på klimatforskningen – och vilken roll spelar tillit till vetenskapen för ungas engagemang och framtidstro, två Örebroforskare har fått nästan fyra miljoner kronor från forskningsrådet Forte för att undersöka detta.

I artikeln To trust or not to trust? Young people’s trust in climate change science and their climate change engagement beskrivs det teoretiska ramverket till den nya studien. Publicerad i Children’s Geographies.

– Tidigare ungdomsforskning visar att social tillit, att man känner att man kan lita på andra människor, är viktigt för en positiv utveckling för unga. Men fokus har tidigare inte legat på tillit till vetenskapen, säger Maria Ojala, docent i psykologi vid Örebro universitet, som leder projektet.

Tillit till vetenskap kan vara ett sätt att skapa mening och hantera tillvaron för ungdomar. Tilliten är också viktig för att ta ansvar och bli aktiv och engagerad.

Forskarna ska undersöka skillnader i tillit och misstro till klimatforskningen kopplat till exempel till klimatengagemang, välmående, känslohantering, socioekonomisk status, kön, tillit till experter och politiker och känslan av att kunna påverka.

Karin Gustafsson. Foto: Örebro Universitet

– Vi vill se hur det påverkar hur ungdomar mår och om de känner hopp. Dessutom vill vi se hur tilliten påverkar hur man hanterar råd kopplade till klimatet. Vetenskapen är inte lika tydlig när det gäller hur vi bör bete oss för att vara klimatvänliga, säger Karin Gustafsson, docent i sociologi.

– Även om klimatet är det problem som unga verkar oroa sig mest för så är ungdomar inte en homogen grupp och de relaterar till klimatproblematiken på olika sätt, säger Maria Ojala.

Tillit som fenomen

Tillit och misstro spelar roll för hur unga hanterar klimatoro. En del känner hopp genom att ha tillit till klimatforskare och tekniska lösningar medan andra känner hopp genom att de misstror klimatforskningen.

– Även om många unga har tillit till klimatforskare som kommunicerar att klimatförändringarna är ett mycket allvarligt globalt hot som uppkommit genom mänskliga aktiviteter så finns det alltså även de som tvivlar, säger Karin Gustafsson.

– Vi är intresserade tillit som fenomen. Varför har unga stor tilltro till experter men inte till demokratiskt valda politiker? Så är det i alla fall bland unga inom klimatrörelsen. Frågan är om det ser likadant ut bland unga som inte är kollektivt engagerade. Det finns många frågor att ställa kring tillit, säger Maria Ojala.

Främja välmående och hopp

Projektet pågår i tre år och resultaten kan användas för att hitta vägar att främja både engagemang för klimatfrågan och välmående och hopp.

En rådgivande grupp är knuten till projektet:

  • Constance Flanagan, professor i utvecklingspsykologi, University of Wisconsin-Madison, USA, expert på social tillit och ungdomsengagemang
  • Bronwyn Hayward, professor i statskunskap, University of Canterbury, New Zealand, expert på unga och klimatengagemang
  • Rolf Lidskog, professor i sociologi vid Örebro universitet och expert på tillit till vetenskapen som ett sociologiskt fenomen och också som ett emotionellt fenomen
  • Martin Bergman, doktor, Vetenskap & Allmänhet som genomför regelbundna studier, även med unga, om tillit till vetenskapen och som har till uppdrag att förmedla kunskap från forskningsvärlden till allmänheten.

Örebro
Örebronyheter

Källa Örebro Universitet
Maria Ojala och Karin Gustafsson tillhör Centrum för samhällsvetenskaplig miljö- och hållbarhetsforskning, CESSS. De är också en del av Plattform för en hållbar framtid vid Örebro universitet.
Text: Linda Harradine
Foto: Örebro universitet

You must be logged in to post a comment Login