Läkarkåren går samman och lanserar nationellt vårdprogram för misstänkt och bekräftad covid-19
Svenska Infektionsläkarföreningen, Svenska Hygienläkarföreningen och Föreningen för Klinisk Mikrobiologi har gemensamt tagit fram ett vårdprogram för att skapa en bas för utredning, handläggning och behandling av patienter med misstänkt och bekräftad covid-19 i Sverige.
– Covid-19 pandemin innebär stora utmaningar för hälso- och sjukvården och behöver mötas av långsiktigt hållbara strategier som inkluderar hela vårdsystemet och läkare över specialitetsgränserna, säger Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapet (SLS).
Svenska Läkaresällskapet har under pandemin samlat läkare från SLS medlemsföreningar och sektioner för utbyte av kunskaper och erfarenheter om covid-19. Möten som bland annat resulterat i skrivelser till berörda myndigheter och departement, riktlinjer och vårdprogram.
– Pandemin har visat oss hur viktigt det är att alla som arbetar inom sjukvården känner sig involverade i processer för patientvården, är väl uppdaterade om covid-19 samt att det finns ett förtroende för skyddsåtgärder och ett effektivt och tydligt ledarskap, säger Lars-Magnus Andersson, ordförande i Svenska Infektionsläkarföreningen och initiativtagare till det nationella vårdprogrammet.
Programmet omfattar stöd och kunskapsunderlag för klinisk bedömning, utredning, provtagning, mikrobiologisk analys och behandling av vuxna patienter med misstanke om eller bekräftad covid-19. De ger även preliminära rekommendationer kring lämplig uppföljning av patienter som tillfrisknar från covid-19 samt lyfter vårdhygieniska insatser för att undvika smitta i vården.
– Vårdprogrammet är tänkt att ge nationell vägledning och underlätta praktisk integrering av myndigheternas riktlinjer och rekommendationer i sjukvården och kommer att uppdateras löpande med regelbundna revisioner var sjätte månad, säger Anders Johansson ordförande i Svenska Hygienläkarföreningen. Programmet är brett förankrat i kåren genom en remissrunda till Svenska Läkaresällskapets medlemsföreningar och sektioner och berörda NPO och riktar sig i första hand till professionella yrkesutövare i vården.
Dokumentet ersätter inte riktlinjer eller rekommendationer om vårdhygien eller arbetsmiljö avseende smittrisker från Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten eller Arbetsmiljöverket.
– Målsättningen är att successivt integrera rekommendationer från andra professionsföreningar i dokumentet och vi tar gärna emot synpunkter och förbättringsförslag löpande. Vi hoppas även kunna fortsätta att ha en konstruktiv dialog med de nationella programområden inom regionernas nationella system för kunskapsstyrning som identifierats som särskilt berörda av detta dokument, säger Lars-Magnus Andersson, ordförande i Svenska Infektionsläkarföreningen.
En av flera frågor att fortsatt diskutera är om det under pågående pandemi ska upprättas generella rutiner och arbetssätt som ger vårdpersonal ökat skydd mot luftvägsvirus i alla patientmöten eller om nuvarande basala hygienrutiner i kombination med riskbedömningar är ett bättre val.
– Lätt tillgänglig PCR-diagnostik för SARSCoV-2 är viktigt för att begränsa smittspridning i samhället och för att ge rätt råd till personer som insjuknar i covid-19, säger Martin Sundqvist, ordförande i Föreningen för Klinisk Mikrobiologi. PCR-test bör vara allmänt tillgängliga och tas på vida indikationer vid misstanke om covid-19.
Hälsa | Regionalt
Örebronyheter
You must be logged in to post a comment Login