Ny rapport om assistansersättningens utveckling

By on 10 februari, 2017

Försäkringskassan har nu lämnat sin slutrapport om assistansersättningens utveckling till regeringen. Rapporten väver samman tidigare kunskap med resultat från fördjupade analyser, som gjorts bland annat med nya data som Försäkringskassan tagit fram under hösten 2016. Syftet med rapporten är att skapa en så bred, aktuell och faktabaserad bild av utvecklingen som möjligt.

– Assistansersättningens utveckling är komplex och det är flera faktorer, exempelvis förändrad lagstiftning och praxis, som samtidigt driver utvecklingen åt olika håll. Det är viktigt att förstå hela bilden, säger Marie Axelsson, chef för avdelningen för funktionsnedsättning på Försäkringskassan.

Rapporten pekar på flera saker som vi kommer arbeta vidare med, till exempel bättre stöd till våra handläggare, som gör komplicerade utredningar och fattar svåra beslut, fortsätter Marie Axelsson.

Några resultat från rapporten:
Genomsnittligt antal timmar ökar för alla – men ökningstakten har minskat
När man har assistansersättning kan man när som helst ansöka om att få fler timmar. Om behoven ökar, eller livssituationen förändras, kan man beviljas fler timmar. När ersättningen infördes var genomsnittet 67 timmar per vecka medan det 2016 hade ökat till drygt 127 timmar per vecka. Det motsvarar 18 timmar per dygn, i princip all den tid som mottagaren är vaken. Ökningen har skett för både kvinnor och män, i alla åldersgrupper och för hela landet.

När ett barn blir äldre minskar den delen av hjälpbehovet som räknas som normalt föräldraansvar. Det leder till att ett högre timantal kan beviljas. En trolig förklaring till den höga timökningen i åldrarna 19 – 22 år är att assistansmottagaren slutar skolan. Åren innan mottagarna fyller 65 år får de en stor timökning. Det verkar troligt att det finns ett intresse av att försäkra sig om att man har ett tillräckligt omfattande stöd innan man fyller 65, eftersom man efter det inte kan beviljas fler timmar.

Antalet assistansmottagare relativt stabilt efter 2009
År 1994 uppgick antalet assistansberättade till drygt 6 100 personer. Sedan 2009 har antalet legat relativt stabilt på omkring 16 000 mottagare. Enligt Försäkringskassans bedömningar har två lagändringar bidragit till nästan halva antalsökningen: mottagare över 65 får behålla ersättningen och införandet av det femte grundläggande behovet, assistans för ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper”.

Över tid har det skett förändringar i rätten till assistansersättning, man kan säga att lagstiftningen har utvecklats på ett sätt som gör att antalet assistansmottagare med utvecklingsstörning och autism ökar samtidigt som antalet mottagare med en fysisk funktionsnedsättning minskar, åtminstone bland personer under 65 år. Antalet som nybeviljas assistansersättning har minskat. Det beror troligen på att framväxten av normering och rättspraxis sedan 2006 har förtydligat hur de grundläggande behoven ska beviljas och beräknas, vilket lett till att färre har rätt till statlig assistansersättning.

Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login