Home   >   Senaste nyheter   >   Östersjöländer kämpar för amerikanskt engagemang

Östersjöländer kämpar för amerikanskt engagemang

By on 11 november, 2021
Arkivbild

USA:s säkerhetspolitiska intresse riktas alltmer mot Asien och Trumps presidentperiod präglades av dispyter med Europa. Därför är länderna i Östersjöregionen oroliga för ett minskat amerikanskt engagemang och går i större utsträckning amerikanska krav till mötes. Samtidigt vill Europa inte dras in i nya stormaktskonflikter. Forskare från FOI reder ut situationen i rapporten Transatlantiskt tvivel.

Rapporten konstaterar att länderna i Östersjöregionen är beroende av amerikanskt engagemang för sin säkerhet. Engagemanget stärktes visserligen efter Rysslands annektering av Krim 2014, men Donald Trumps tillträde 2017 skapade en osäkerhet. Oron stärks även av den amerikanska omprioriteringen mot Kina.

Forskare på FOI har studerat hur ett antal länder i Östersjöregionen hanterat denna situation. De har ställt två centrala frågor:

  • Hur uppfattade länderna det amerikanska engagemanget för europeisk säkerhet efter 2017?
  • Vilka prioriteringar har gjorts kring relationen till USA, andra säkerhetspolitiska samarbeten och egen militär förmåga?

– Svaret på den första frågan är att de har upplevt tiden med Trump som politiskt jobbig, men att samarbetet på det militära området fungerat väl, säger Jakob Gustafsson, biträdande analytiker vid FOI och författare till rapporten tillsammans med Robert Dalsjö, Eva Hagström Frisell och Anna Matheijs.

Tre prioriteringar

När det gäller svaret på frågan om prioriteringar har FOI studerat tre vanliga alternativ för mindre länder som oroar sig för att överges av en allierad eller partner.

  • Att öka det egna engagemanget för att övertyga den allierade om alliansens värde.
  • Att söka alternativa eller stärka existerande parallella samarbeten.
  • Att öka den egna militära förmågan.

Östersjöstaterna har, enligt rapporten, valt alla tre vägarna. Med prioritet på den första.

– Utifrån uppfattningen att det i stort saknas alternativ till USA:s militära förmågor är ett samarbete med landet fortsatt högprioriterat. Däremot har också andra samarbeten utvecklats, men främst för att komplettera det övergripande samarbetet med USA. Länderna har också lovat USA att bära en större del av bördan för försvaret av Europa och flera länder har ansträngt sig för att säkra amerikansk närvaro på egen mark, säger Jakob Gustafsson.

Samtidigt har europeiska samarbeten utvecklats.

– Länderna samarbetar i högre grad med de europeiska stormakterna Tyskland, Frankrike och framförallt Storbritannien. Vi ser också en ökad ”grannsamverkan”, som mellan Finland och Sverige, säger Jakob Gustafsson.

Även de amerikanska kraven på större europeiska försvarsansträngningar har hörsammats.

– I form av ökade budgetar, större inköp av materiel och fler övningar, eftersom Europa länge har försummat sin egen militära förmåga. Det är dessutom ansträngningar som stärker förmågan att hantera kriser och inledande faser av en konflikt utan USA, säger Jakob Gustafsson.

Allianssäkerhetsdilemmat

Något alternativ till USA söks inte. I ett brett perspektiv är Östersjöstaterna också överens om hur arbetsfördelningen mellan EU och Nato ska se ut. Det finns inte heller någon önskan att EU eller någon form av europeiskt försvarssamarbete ska ta över USA:s roll. På en lägre nivå kan dock det så kallade allianssäkerhetsdilemmat (se faktaruta nedan) skapa en del konflikter.

– Det finns tecken på att en oro för att överges har bäddat för att länder prioriterar sin egen relation till USA högre än den gemensamma. På så vis kan en huggsexa om amerikanskt engagemang uppstå, säger Jakob Gustafsson.

Ytterligare ett dilemma är den ökade rivaliteten mellan USA och Kina.

– Kan Europa stå utanför? Och vad vill USA? Att Europa ska prioritera händelser långt borta eller ta ett större ansvar på hemmaplan?, säger Jakob Gustafsson.

I rapporten varnas för en europeisk besvikelse över relationerna över Atlanten.

– Under Trump ansågs orden hårda, men handlingarna tillfredsställande. Det kan bli tvärtom under Biden, säger Jakob Gustafsson.
 
Faktaruta om allianssäkerhetsdilemmat

Stater som är beroende av andra stater för sin säkerhet har två parallella rädslor att hantera.

En rädsla för att genom samverkan fångas i en konflikt som man inte har några intressen i.

En rädsla för att överges av sin allierade.

– Här handlar det om en balansgång, eftersom de båda riskerna står i ett motsatsförhållande. Åtgärder som syftar till att minska risken för att överges ökar risken för att fångas, och vice versa. Ett exempel kan vara just den ökade rivaliteten mellan USA och Kina. Att stödja amerikanska positioner – för att minska risken att USA:s engagemang i Europa minskar – kan där innebära att risken för diplomatisk, ekonomisk och militär konflikt med Kina ökar, säger Jakob Gustafsson.

Världen
Örebronyheter

Källa: FOI

You must be logged in to post a comment Login