- Bidra till en bra sommar för barn och ungdomar i Hällefors
- Bästa resultatet någonsin för Nora kommuns företagsklimat
- Stora kostnadsökningar för inhyrd personal i Örebro län
- Kommunkonst med känsla av natur visas på Lindesbergs stadsbibliotek
- Hans Sigge tar över ansvaret för kulturdonationen i Guldsmedshyttan
- Invigning av nya danshuset på Kävesta folkhögskola
- The Riven är först ut i samarbete med Konstnärsnämnden
- Trots facklig blockad sök vård om du behöver
- Beslut om primärvården i norr är klart
- Traditioner med nya inslag i årets Valborgsfirande i Kumla
Pandemin drabbar ideella föreningar hårt – riskerar tappa medlemmar
Många ideella föreningar har drabbats hårt under pandemin med mindre intäkter, färre medlemmar och sämre möjligheter att bedriva påverkansarbete. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.
Samtidigt hoppas de flesta föreningar kunna fortsätta driva och utveckla sin verksamhet de närmaste åren.
– Rapporten bekräftar i stort de signaler vi tidigare fått om stora utmaningar för civilsamhället under det senaste året. På lång sikt är det särskilt oroande att föreningar tappar medlemmar, säger generaldirektör Lena Nyberg.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har regeringens uppdrag att följa upp hur villkoren för det civila samhället utvecklas över tid. Rapporten ”Ett år av utmaningar” är en del av detta arbete.
Rapporten bygger på en enkätundersökning som genomfördes bland ideella föreningar under våren 2021. Den skickades ut till 3 000 föreningar och av dessa valde 1 456 att svara på enkäten. Resultaten jämförs med insamlade data från åren 2012, 2014, 2016 och 2018. På så sätt kan myndigheten uttala sig om i vilken utsträckning villkoren förändras över tid.
I årets rapport undersöker MUCF även hur föreningarna har påverkats av coronapandemin:
- 82 procent av föreningarna svarar att pandemin har påverkat deras möjligheter att bedriva verksamhet negativt. 51 procent av föreningarna uppger att möjligheten att bedriva verksamhet har påverkats mycket negativt. Kulturföreningarna har drabbats särskilt hårt.
- Ungefär 55 procent av föreningarna i årets enkät uppger att deras möjlighet att bedriva påverkansarbete har påverkats negativt av pandemin.
- Ungefär 44 procent av föreningarna svarar att antalet medlemmar i föreningen har påverkats ganska eller mycket negativt av pandemin. 17 procent svarar att antalet medlemmar har påverkats mycket negativt.
- 51 procent av föreningarna uppger att deras ekonomiska situation har påverkats negativt av pandemin. Idrotts- och kulturföreningar har drabbats värre än andra föreningar.
- Medlemsavgifter är den viktigaste inkomstkällan för flest föreningar, följt av bidrag för ordinarie verksamhet och intäkter från försäljning
Under pandemin har det funnits möjlighet för ideella föreningar, och andra aktörer i civilsamhället, att ansöka om olika typer av stödpaket från det offentliga. MUCF:s undersökning visar att ungefär 33 procent av föreningarna sökt stödpaket, mest från statlig myndighet (25 procent) följt av kommun (15 procent) och region (5 procent). De allra flesta som sökt, 83 procent, har fått sin ansökan beviljad.
Viktiga röstbärare
I enkäten frågar MUCF om de som är aktiva i föreningen under det senaste året fört diskussioner om att lägga ner föreningen eller låta verksamheten vila. Elva procent uppger att man fört sådana diskussioner under det senaste året.
– På lite längre sikt är det särskilt oroande att föreningar tappar medlemmar. Det riskerar att försvaga föreningars roll som opinionsbildare och röstbärare för sina medlemmar. Detta kan medföra att demokratin försvagas, att vissa röster inte kan höras på samma sätt som tidigare, säger Lena Nyberg.
Bland de föreningar som under det senaste året diskuterat att lägga ner verksamheten är bristande tid och intresse bland medlemmar den vanligaste orsaken.
Efterlyser dialog
Men det finns också tecken på att föreningarna är hoppfulla om framtiden. Till exempel så tror nio av tio föreningar att de har goda möjligheter att bedriva verksamhet de närmast kommande åren. Åtta av tio föreningar tror sig även ha goda möjligheter att utveckla verksamheten.
Det finns tecken på att dialogen mellan offentliga aktörer och föreningar har försämrats under året. Jämfört med 2018 är det till exempel en lägre andel föreningar som svarar att offentliga företrädare lyssnar på dem. Det är även en lägre andel föreningar som upplever att de offentliga företrädare de har kontakt med bidrar till ett bra samarbetsklimat.
– Under flyktingvågen 2015 och nu under pandemin har vi dagligen sett exempel på hur mycket det civila samhället bidrar när hela samhället står inför en krissituation. En förutsättning för ett sådant bidrag är dock en god dialog, och ett gott samarbete, med offentliga aktörer, säger Lena Nyberg.
Kultur | Regionalt
Örebronyheter
Källa MUCF – Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor
Related Posts
Latest News
-
Bidra till en bra sommar för barn och ungdomar i Hällefors
Vill din förening arrangera sommarlovsaktiviteter för barn och unga mellan...
- Posted april 26, 2024
- 0
-
Bästa resultatet någonsin för Nora kommuns företagsklimat
Nora kommun har uppnått sitt bästa resultat i någonsin i...
- Posted april 26, 2024
- 0
-
Stora kostnadsökningar för inhyrd personal i Örebro län
Kostnaderna för hyrpersonal i landets kommuner har ökat med 330...
- Posted april 26, 2024
- 0
-
Kommunkonst med känsla av natur visas på Lindesbergs stadsbibliotek
En känsla av natur är temat för den utställning som...
- Posted april 26, 2024
- 0
-
Arbetet mot den organiserade brottsligheten stärks
Den organiserade brottsligheten är systemhotande och måste strypas. Regeringen har...
- Posted april 26, 2024
- 0
-
Allt fler störs av buller och dålig inomhusmiljö
Miljöfaktorer både inomhus och utomhus kan påverka människors hälsa. En...
- Posted april 26, 2024
- 0
-
Lustgasfylla är en dålig idé inför valborg
Giftinformationscentralen ser ingen minskning av samtal, kopplat till den skadliga...
- Posted april 26, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login