Home   >   Senaste nyheter   >   Så är svenskarnas attityder till mångfald

Så är svenskarnas attityder till mångfald

By on 29 augusti, 2022
Foto: Pixaby

Inställningen till mångfald skiljer sig kraftigt åt mellan de politiska blocken, enligt enkätundersökningen Mångfaldsbarometern.

Andelen positiva till mångfald för det liberala/socialistiska/miljö blocket (C, S, V och MP) är 71 procent, medan siffran bland de konservativa/liberala (SD, M, KD och L) är 28 procent.

  • Liberala väljare, tillsammans med Miljöpartiets och Vänsterpartiets är mest positiva till mångfald
    Om man tittar närmare på attityderna till mångfald i olika väljargrupper så framgår det att samtliga väljare från MP är positiva, följt av C och L, med 95 respektive 79 procent.
  • 74 procent av svenskarna tycker att Sverige berikas kulturellt av människor med utländsk bakgrund
    Det är en tydlig uppåtgående trend sedan 2016 då 59 procent tyckte att invandring var bra för svensk kultur. Det finns även fortfarande ett tydligt krav (sedan 2005) från en majoritet på 82 procent att utrikesfödda ska anpassa sig till svenska vanor och traditioner. Det är en tydlig skillnad mellan väljare från L, C, MP, S, och V som ser fördelarna med mångkultur, jämfört med väljare från SD, M och KD som är mer för en monokultur, där människor med utländsk bakgrund skall anpassa sig.
  • Bara invandrare som sköter sig ska få chansen att bli svenska medborgare
    Nästan fyra av tio, 36 procent, tycker att det är för lätt att få svenskt medborgarskap jämfört med tre av tio, 28 procent, som tyckte det 2006. De flesta uppger dock att de har svårt att ta ställning i frågan. En majoritet, 61 procent, instämmer med att bara de som sköter sig, skaffar sig ett jobb och inte överutnyttjar socialförsäkringssystemen borde få bli svenska medborgare.
  • Kristendomen är nu den religion, efter islam, som flest anser kolliderar med mänskliga rättigheter
    Av de 55 procent som tycker att det finns religioner som kolliderar med mänskliga rättigheter pekar 99 procent ut islam, men en växande andel, nu 35 procent, anser också kristendom svår att förena med mänskliga rättigheter.
  • En majoritet av svenskarna (60 procent) tycker att muslimer ska skiljas från islamister i medierapporteringen.
  • Orsakerna till kriminalitet i utanförskapsområden delar de politiska blocken – men det handlar inte om polisbrist
    Att det skulle vara fattigdom och arbetslöshet, det vill säga socioekonomiska aspekter som är orsaken till kriminalitet, får stöd av närmare åtta av tio svenskar (79%). Här är väljare från L, C, MP, S och V överrepresenterade. 67 procent, anser att det skulle finnas inlärningsproblem hos vissa som gör att kriminalitet uppstår i utanförskapsområden. Här är väljare från SD, M och KD överrepresenterade. Den orsak som får lägst stöd, 40 procent, är bristen på poliser.
  • Klar trend om att mångfald är bra för svensk ekonomi
    Sex av tio tycker detta, till skillnad på 2016 då det var fyra av tio. Fler anser att utländsk arbetskraft behövs för vården och för att höja landets kompetensnivå. På den egna arbetsplatsen, uppger 76 procent, att man har goda erfarenheter från människor med utländsk bakgrund.

Det är framför allt fler män i medelåldern och de med lägre utbildningar som fått goda erfarenheter jämfört med 2020.

Mångfaldsbarometern

Högskolan i Gävle vill med den återkommande Mångfaldsbarometern bidra till diskussionen om mångfald i det svenska samhället. Kännedomen om svenska folkets attityder är viktig eftersom de kan få en stor påverkan på det framtida samhällsklimatet.

Mångfaldsbarometern har funnits sedan 2005 och bygger på en enkätundersökning av ett slumpmässigt urval av den vuxna befolkningen som är folkbokförd i Sverige. Denna gång baseras resultatet på 1108 slumpmässigt utvalda individer.

Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle, tillsammans med Andreas Ö. Cetrez, docent vid Uppsala universitet, är ansvariga för Mångfaldsbarometern.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Högskolan i Gävle

You must be logged in to post a comment Login