- Örebro HK räckte inte till mot Luleå Hockey
- Run For Your Lives Örebro
- Ett 100-tal körsångare firar 100-årsjubileum i Örebro
- Eductus startar utbildningar i yrkessvenska i Örebro
- Man dömd till livstid för mord på gravid kvinna
- En bra plats för dig som är anhörig
- Överenskommelse för hälso- och sjukvård i hemmet
- Sjukskrivningar orsakade av stress ökar i Örebro
- Brand i lägenhet efter explosion (Uppdatering)
- World Sight Day med fokus på barns ögonhälsa
Stor klimatnytta att använda slaggrus som konstruktionsmaterial
Vid avfallsförbränning uppstår rester som består av aska, metaller, glas och sand. Efter krossning och siktning får man ett material som lämpar sig bra som konstruktionsmaterial, så kallat slaggrus. Klimatnyttan av att ersätta krossat berg eller naturgrus med slaggrus är stor, visar en livscykelanalys som IVL har utfört på uppdrag av Avfall Sverige.
– Slaggrusets geotekniska egenskaper lämpar sig väl som till exempel förstärkning i vägar, parkeringar och andra asfalterade ytor, säger Anna Fråne, avfallsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Trots det finns få exempel på tillämpningar i Sverige. Oftast stannar slaggruset kvar på avfallsanläggningarna som täckmaterial eller konstruktionsmaterial. I många andra länder i Europa, till exempel i Tyskland, Nederländerna och Danmark, är situationen en annan och slaggrus används frekvent i olika typer av infrastrukturprojekt.
I Sverige är istället krossat berg det vanligaste ballastmaterialet att använda inom väg- och järnvägsbyggande, liksom vid tillverkning av asfalt. På uppdrag av Avfall Sverige har IVL beräknat klimatnyttan med att använda slaggrus istället för krossat berg, jämfört med att deponera det.
– Det är helt klart klimatmässigt fördelaktigt att använda slaggrus som konstruktionsmaterial jämfört med att deponera det, men klimatnyttan minskar förstås om slaggruset måste transporteras långt, säger Anna Fråne.
Klimatnyttan med att använda slaggrus som konstruktionsmaterial är enligt studien sju kilo koldioxidekvivalenter per ton slagg, vilket motsvarar i storleksordningen 7 000 ton koldioxidekvivalenter årligen sett till all slagg från avfallsförbränning som genereras i Sverige.
Som jämförelse ger en svensk i snitt upphov till nio ton koldioxidekvivalenter per år från konsumtion av varor och tjänster. I genomsnitt i Sverige blir 15 – 20 viktprocent av mängden inkommande avfall till energiåtervinning slagg.
– Innan slaggruset används som konstruktionsmaterial sorteras metaller ut, vilket i sig ger en miljövinst eftersom vi slipper bryta nya metaller som ger upphov till stora mängder osynligt avfall. Att använda slaggrus som klassas som icke-farligt avfall har stor potential att på spara på naturresurser och transporter, Johan Fagerqvist, rådgivare på Avfall Sverige.
I denna rapport har enbart klimatpåverkan undersökts och inte andra miljöaspekter som eventuell lakning av metaller och salter, då detta gjorts i tidigare rapporter.
Regionalt
Örebronyheter
You must be logged in to post a comment Login