Trygghetsuppdrag nedprioriteras i skolan

Av på 23 januari, 2020

Ett av grundskolerektorernas viktigaste uppdrag är att leda arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Trots att uppgiften spelar stor roll för elevernas hälsa, utveckling och lärande nedprioriteras uppdraget ofta, visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.

– Arbetet uppfattas som komplext och svårdefinierbart, med kontinuerliga förändringar. Många rektorer ger uttryck för att de största utmaningarna utgörs av den egna och den övriga personalens bristande kunskap, kompetens och erfarenhet av likabehandlingsarbete. Även bristande resurser är en försvårande aspekt, inte minst i form av den tid som verksamheterna kan avsätta för detta arbete, säger Greta Lindberg, filosofie doktor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet.

Hon konstaterar att trygghetsuppdraget ofta blir åsidosatt i den dagliga verksamheten.
– Skolans huvuduppdrag brukar beskrivas som ett kunskapsuppdrag och ett socialt uppdrag. I många skolor prioriteras kunskapsuppdraget, vilket gör att det viktiga arbetet med att utveckla trygghet och studiero i skolmiljön riskerar att bli nedprioriterat.

Ökad juridifiering i skolan

I avhandlingen ”Att leda ett utmanande skoluppdrag i förändring: Rektorers ledarskap i likabehandlingsarbete” har Greta Lindberg studerat styrningen och ledningen av skolors arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Trots att deltagarna i studien betonar detta uppdrags betydelse, visar Greta Lindbergs forskning att det praktiska utförandet varierar och att det blir allt svårare att uppnå likvärdighet i arbetet ur ett nationellt perspektiv.

– En orsak är den ökade juridifieringen i uppdraget som riskerar att deprofessionalisera lärarna, då det pedagogiska utrymmet i uppdraget successivt minskar till förmån för ett juridiskt perspektiv. Det kan leda till att lärarna tappar det pedagogiska initiativet avseende både insatser och handlingsutrymme.

Nationella undersökningar som publicerats de senaste åren visar att antalet anmälda kränkningar, diskrimineringsfall och trakasserier ökar och att denna utveckling innebär en växande otrygghet och ohälsa bland eleverna.

– Skolor vars ledarskap och personal har en god kunskap och kompetens, och som arbetar aktivt med att förebygga kränkningar, diskriminering och trakasserier, ökar sina möjligheter att främja trygghet och studiero för eleverna. Andra centrala förutsättningar är ett systematiskt kvalitetsarbete byggt på aktiva insatser som innebär att skolorna undersöker, analyserar, åtgärdar, följer upp och utvärderar sina insatser, säger Greta Lindberg och betonar vikten av samverkan och delaktighet.

Regionalt | Universitet
Örebronyheter

Källa Luleå Tekniska Universitet

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in