Sänk ekonomiskt bistånd föreslår SKL

Av på 5 juli, 2019
Foto: evgenica

SKL, Sveriges Kommuner – och Landsting brukar ofta få uttala sig i välfärdsfrågor. Detta eftersom organisationens medlemmar, kommunerna och regionerna, organiserar och driver lejonparten av omsorg och sjukvård i Sverige.

Ofta presenteras SKL som något slags välfärdens försvarare när de medverkar i media. Det SKL framför uppfattas som neutralt och för allmänhetens bästa. Mycket sällan ställs SKL till svars för personalflykten och de dåliga lönerna och arbetsvillkoren inom sjukvården, eller de problem som finns inom socialtjänsten.

Beslutsfattare med stor makt
På sin hemsida skriver man: ”SKL är en arbetsgivar-, intresse- och medlemsorganisation för Sveriges kommuner och regioner. Vi är Sveriges största arbetsgivarorganisation , för sammanlagt 1,1 miljoner medarbetare. Vi vill påverka beslutsfattare i frågor som hjälper kommuner och regioner att utveckla välfärden.” 
Man skriver att man vill påverka beslutsfattare, men inte att SKL leds av beslutsfattare på kommunal och regional nivå med stor makt att påverka och bestämma över vardagen för invånarna i landet.

Sänka riksnormen för ekonomiskt bistånd
SKLs intresse är INTE att värna medborgarna och deras rätt till god omsorg och vård utan att värna kommunernas och regionernas ekonomier. Detta blev väldigt tydligt i ett brev man skickade till socialdepartementet den 29 mars i år. Rubriken är: ”Förändring av post i riksnormen för ekonomiskt bistånd”.

Eftersom jag blivit itutad att SKL tillhör de goda i samhället som värnar människorna utgick jag ifrån att de ville höja riksnormen för ekonomiskt bistånd som släpat efter under många år, men nej – förslaget gick ut på att sänka riksnormen. 
Vid årsskiftet blev radio- och tv – avgiften skatt. Nu vill SKL att de 200 kronorna per månad ska dras undan från riksnormen för att därigenom spara pengar åt kommunerna.

Vi ställde följande frågor till Ulrica Runemar, utredare på SKL, som utrett förslaget: 
”Ni har i en skrivelse till regeringen begärt att riksnormen skall sänkas motsvarande TV-licensen som nu blivit avgift. Ni menar att detta tillsammans med den årliga uppräkningen om 2 % leder till allt för stora kostnader för kommunerna. Vi har som förening tittat på ekonomiskt bistånd och vi kan inte komma fram till något annat än att det skett en ordentlig urholkning av ekonomiskt bistånd sedan det infördes fram till nu. Och att det på inget sätt följer kostnadsökningar och standards jämfört med normalhushållet sett över tid. Tycker SKL annorlunda eller delar ni det vi kommit fram till? Tycker SKL att riksnormen ligger på en bra nivå, eller vill ni sänka ytterligare? Det vore intressant att få höra er angående detta.”

Ulrica Runemar svarar: 
”Skrivelsen du syftar på tar främst sikte på de kostnadsökningar som sker ur ett kommunalt perspektiv utifrån beslutet att inte reglera normen avseende borttagandet av TV-licensen. SKL bevakar de kommunala intressena i förhållande till den nationella politiken och har inte tagit ställning till den om det ekonomiska biståndet har urholkats eller inte. Däremot begär vi i skrivelsen en översyn av det ekonomiska biståndet som helhet, det är möjligt att det i en översyn framkommer att det ekonomiska biståndet till den enskilde bör vara på en annan nivå.”

Det är ett mycket tydligt svar. SKLs perspektiv är kostnadsökningar från kommunen. Man har inte tagit ställning till om det ekonomiska biståndet har urholkats eller inte. SKLs öppning om att man begär en översyn av det ekonomiska biståndet som helhet är inte mycket till öppning. Vem tror på allvar att SKL skulle verka för ett ekonomiskt bistånd på högre nivå än nu med tanke på deras nuvarande perspektiv och hur mycket ett sådant beslut skulle drabba de kommunala ekonomierna?

Ekonomi | Regionalt
Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in