Statens insatser för kommunsektorn – fem goda råd

Av på 30 augusti, 2020

Expertgruppen ”Välfärdsekonomerna”, som initierades i juni av Kommuninvest, presenterar idag sin första rapport: ”Statens insatser för kommunsektorn under covid-19 – fem goda råd”.

I Torsdags-fredags träffades regeringen för budgetöverläggningar. Välfärdsekonomerna vill i samband med detta betona vikten av att det etableras en välgrundad och rimlig linje gentemot kommuner och regioner.

På basis av en noggrann analys gav gruppen fem goda råd till regeringen:

1. Säkerställ kommunsektorns konjunkturstabiliserande roll

Regeringen bör säkerställa kommunsektorns roll som konjunkturstabilisator genom att se till att kommuner och regioner inte tvingas till nedskärningar under den pågående lågkonjunkturen. Det skulle ge värdefull stabilitet i en tuff tid och bidra till en mer gynnsam utveckling av hela ekonomin. Även med de finanspolitiska restriktioner som regeringen har att förhålla sig till är det en rimlig prioritering. Detta gäller, vilket exempelvis Lars Calmfors nyligen påpekat, för resurser direkt riktade till covid-19-vården. Det gäller också mer generellt för kommunsektorns ekonomi för 2021 och framåt. Om tillräckliga insatser uteblir skulle detta försvåra hanteringen av covid-19 och uppskjuten vård/annan verksamhet. Dessutom skulle arbetsmarknaden försvagas ytterligare, vilket sannolikt skulle innebära en långsammare återhämtning.

Regeringen bör också, vilket man vid upprepade tillfällen klargjort, säkra full täckning till kommuner och regioner för covid-19-relaterade merkostnader. I merkostnader inkluderas då inkomsttapp. Detta är en viktig del för att säkerställa stabiliteten i kommunsektorns ekonomi och upprätthålla förtroendet mellan staten och kommunsektorn. Det är viktigt att avsatta medel inte ”tar slut” och att handläggningen inte tar för lång tid.

Regeringen bör därtill så snart som möjligt ge tydliga besked om vilka ekonomiska förutsättningar som gäller för 2021 och 2022. Detta för att säkerställa att kommuner och regioner kan planera sin verksamhet på bästa möjliga sätt. Samtidigt bör regeringen etablera en långsiktig planeringsbas för kommuner och regioner. Den bör innehålla en förstärkt konsultationsordning mellan staten och kommunsektorn samt en struktur för långtidsplanering av de generella statsbidragen som tar hänsyn till de utmaningar som kommunsektorn står inför och samtidigt upprätthåller ett tydligt effektiviseringstryck. Den förutsägbarhet som en sådant upplägg skulle kunna skapa skulle ge en smidigare ekonomistyrning på kommunal och regional nivå och sannolikt en bättre effekt av de bidrag staten ger till kommunsektorn.

2. Fortsätt att använda utjämningssystemet för rimlig fördelning – men kostnadseffekterna måste ses över

Regeringen bör fortsätta utnyttja utjämningssystemet till en rimlig fördelning av resurser genom att använda generella statsbidrag som distribueras med en lika stor summa per invånare. Samtidigt behövs en specifik översyn för att se till att systemet blir träffsäkert i fördelningen av medel till kommuner vars ekonomiska bistånd stiger snabbt. En möjlig lösning kan vara att tillfälligt fördela medel med hjälp av en variabel, antalet nyinskrivna på Arbetsförmedlingen, som indikerar var de största problemen nu växer fram.

3. Använd riktade statsbidrag när det verkligen behövs – men inte annars

Regeringen bör, bl a i syfte att långsiktigt stärka kommunsektorns ekonomi, se till att succesivt minska de riktade statsbidragens andel av de totala bidragen. Riktade statsbidrag ska även i fortsättningen kunna användas vid exceptionella omständigheter, som det krisläge vi nu är inne i, samt i situationer där det är troligt att en temporär statlig stimulans långsiktigt kommer att ge ökad effektivitet och/eller minskade kostnader i kommunsektorn. I övrigt bör de riktade bidragen genomgående ersättas av generella. Varje nytt riktat statsbidrag bör granskas i en förstärkt samverkan mellan regering och kommunsektor – så att det inte är förknippat med negativa bieffekter. Det är viktigt att kommuner och regioner matchar en minskad statlig detaljstyrning genom att dra ner på den egna interna detaljstyrningen, som ofta innehåller orimligt höga rapporterings- och uppföljningskrav, som med fördel kan tas bort och ersättas med en mer tillitsbaserad styrning.

4. Håll uppe investeringsnivåerna

Regeringen bör, med en lämplig balans gentemot övriga insatser som görs, bidra till att hålla investeringsnivåerna uppe i kommunsektorn. De investeringar som ansågs vara nödvändiga före covid-19 är minst lika nödvändiga nu. Ett tillvägagångssätt är att med generella bidrag stärka sektorns resultat, men inom vissa områden finns det också ett mervärde i statlig samordning för att stärka den långsiktiga bärkraften i sektorn. Här är digitalisering är en naturlig huvudprioritering för statlig samordning.

5. Ta ledningen i ett systematiskt digitaliseringslyft

Regeringen bör, med avstamp i de digitala framsteg som gjorts i kommunsektorn under covid-19, initiera ett stort digitaliseringslyft. Det är nu ett bra läge att åtgärda det faktum att Sverige halkat efter inom digitaliseringen i offentlig sektor. Inom detta lyft bör regeringen, i dialog med kommunsektorn, ta ledningen i att (1) bygga en enhetlig digital infrastruktur, (2) skapa en långsiktig investeringsplan för digitaliseringen i kommuner och regioner, (3) etablera en sammanhållande ”task force” med uppgift att bidra till utvecklingen av enhetliga digitala tjänster för alla delar av välfärden samt (4) ge digitaliseringsmyndigheten DIGG den kapacitet som krävs, men som inte finns idag, för att aktivt och substantiellt kunna stötta kommuner och regioner. Ett lyft av detta slag skulle kunna skapa bättre kommunala verksamheter och samtidigt innebära omfattande effektiviseringsvinster.

Välfärdsekonomernas uppdrag är att analysera kommuners och regioners ekonomi i coronakrisens spår. Krisen skapar ett tuffare ekonomiskt läge för kommunsektorn. Gruppen ska identifiera, utreda och ta fram rekommendationer i några av de viktigaste och svåraste frågeställningarna som därmed uppstår. Gruppen är fristående både från Kommuninvest och från de organisationer som de ingående medlemmarna företräder i vanliga fall.

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in