Att gräva bitcoin motsvarar snart hela Sveriges elproduktion

Av på 15 mars, 2021

Det spekuleras vilt i kryptovalutan bitcoin. Kursen steg i slutet av februari till över 58 000 dollar sedan Elon Musk meddelat att hans bolag placerat 1,5 miljard dollar i bitcoin. Han gjorde en vinst på några hundra miljoner dollar på ett par dagar. Tesla meddelade också att man accepterar bitcoin som betalning för sina bilar.

Bara för två år sedan, i början av 2019, låg bitcoinkursen runt 5 000 dollar. Bitcoinhysterin har en baksida. Den handlar om energiförbrukning. Ingen vet exakt vad bitcoinproduktionen kostar i energi, men sannolikt ligger elförbrukningen för att gräva fram bitcoin på samma nivå som elförbrukningen i Nederländerna, och snart på samma nivå som Sveriges hela elanvändning.

Det framgår av en artikel publicerad av BBC.

Det som nu sker kring bitcoin har alla kännetecken av en klassisk spekulationsbubbla, som tulpanlöksmanin i Holland på 1630-talet, som betraktas som den första stora finansbubblan.

Under hösten och vintern 1636 – 1637 steg priset på de eftertraktade tulpanlökarna till astronomiska höjder. En lök av sorten Semper Augustus kunde betinga samma pris som ett helt hus i centrala Amsterdam. Efter några månaders hysteri kollapsade marknaden, och de lökar som betingat de höga priserna kunde inte längre säljas.

Det finns många som hävdar att bitcoinmarknaden inte alls är en bubbla. Elon Musk hör till dem. De menar att det finns behov av en fristående global valuta, och de menar också att man har full kontroll på transaktionerna. Numera anses bara en mycket liten del av handeln ske av kriminella.

Men energiproblemet kommer man inte runt. Att gräva fram nya bitcoin (”bitcoin mining”) med blockkedjeteknik kräver oerhört mycket datakraft. BBC-artikeln beskriver hur systemet är uppbyggt och hur det är beroende av mobilisering av datakraft i globala nätverk. De beräkningar som nu krävs för att klara uppgiften att producera ny bitcoin ligger på 160 quintillioner (160 000 000 000 000 000 000) beräkningar per sekund, enligt BBC. På svenska skulle vi sälja 160 trillioner. Ofattbart mycket, under alla omständigheter.

Som beräkningarna är konstruerade krävs det dessutom fortlöpande allt mer omfattande beräkningar och energiförbrukningen stiger på samma sätt som kursen.

Det har gjort olika beräkningar av hur mycket el som går åt för att driva datorerna. Uppskattningarna ligger mellan 40 TWh och 440 TWh, med ett mest sannolikt värde kring 110 – 130 TWh idag, i början av 2021. BBC jämför med Nederländernas elförbrukning som ligger på 111 TWh eller Argentinas som ligger något högre. Den svenska ligger kring 140 TWh. Elförbrukningen för bitcoin ökar hela tiden, så den är snart ifatt den svenska elanvändningen, som legat still sedan många år tillbaka.

Bitcoinproduktionens elförbrukning motsvarar också den samlade elförbrukningen i 30 afrikanska länder: Mauretanien, Kap Verde, Senegal, Gambia, Guinea-Bissau, Guinea-Conakry, Sierra Leone, Liberia, Mali, Burkina Faso, Elfenbenskusten, Ghana, Togo, Benin, Niger, Nigeria, Tchad, Centralafrikanska republiken, Kamerun, Gabon, Ekvatorialguinea, Sao Tomé & Principe, Kongo-Brazzaville, Kongo-Kinshasa, Sydsudan, Eritrea, Etiopien, Uganda, Rwanda och Burundi (Källa: World Almanac and book of facts 2021, egen summering). Bara som jämförelse, inte för att elströmmen som används till att göra bitcoin skulle kunna föras över till utvecklingsländer i Afrika, men som illustration till hur vi fördelar resurser.

Till skillnad från mycken annan elanvändning är det svårt att hävda att det här är nyttig elanvändning. Det går att framställa betalningsmedel till mycket lägre kostnad och energiförbrukning. Det speciella med energiförbrukningen för bitcoin är att beräkningsunderlaget är förbrukat i det ögonblick som nytt bitcoin har framställts. Det finns inget bestående värde. Det energin använts till kastas bildligt i sjön redan efter tio minuter, om och om igen.

Det går att invända att man inte kan moralisera över vad folk vill producera och konsumera. Samtidigt kan man idag inte bortse från produktions- och konsumtionsmönster, särskilt inte när vi diskuterar klimateffekter. BBC citerar uppgifter från University of Cambridge Centre for Alternative Finance (CCAF) som säger att två tredjedelar av den el som används för bitcoin kommer från fossila energikällor. Detsamma gäller kanske också Teslas elbilar, på global nivå.

Om man producerar 70 TWh med kolkraft blir utsläppet omkring 50 miljoner ton koldioxid, lika mycket som Sveriges totala växthusgasutsläpp.

I en ideal värld där alla betalar för utsläpp enligt Polluter Pays Principle kommer produktionen av bitcoin att belastas med sina miljökostnader. Så är det förstås, i princip. Men dels har vi ännu inte fått någon global koldioxidskatt, dels kvarstår invändningen att den virtuella valutan inte har något materiellt värde. Med de upptrissade priserna är betalningsförmågan också god och det skulle krävas ett mycket högt koldioxidpris för att stoppa bitcoinutsläppen.

En intressant frågeställning i sammanhanget är hur man ska inordna miljökonsekvenserna av bitcoin och andra valutor i livscykelanalyserna. Kommer Tesla att belastas med utsläppsvärden för sina placeringar eller för att man betalar elbilen med bitcoin?

Det obehagliga är att processen tycks självgående mot allt större energiförbrukning. Ju mer förfinade beräkningarna blir desto säkrare blir kryptovalutan, men desto mer datakraft krävs också för att genomföra beräkningarna. Det finns de som hävdar att kryptovalutor till sist kommer att kräva halva den globala energiförsörjningen. Så illa kommer det säkert inte att gå. Spekulationskollapsen kommer att inträffa dessförinnan. Det kommer nog att gå som med de holländska tulpanlökarna och efterlämna ett stort antal ruinerade spekulanter.

Regionalt
Örebronyheter

Källa: SVEBIO

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in